Var sak har givetvis sin tid och dagens läge är inte längre kalla krigets läge, men medborgarens skyddsnät har förfallit, totalt förfallit. Nu i dagens politiska vindar så genomsyrar mest tänk på dig själv och skit i andra. Visst jag håller med om att privatisering ibland är rätt väg att gå för att utvecklas, men i stora hela är ändå ett gemensamt tänk oftast ledande till bra beslut och ett gemensamt beslut är just som ordet säger, gemensamt för alla.
Nu kanske inte allt var bättre förut, att lyckas på allt är oftast svårt, men satan vad man tänkte förut, och agerade i allas bästa. Då fanns det pengar och motivation att utvecklas. Nu i dagsläget så verkar vi bara inveckla saker. Vilket väloljat maskineri vi hade i försvarsmakten förut, alla var inblandade och alla hade en röd tråd och "jobbade" mot samma målbild. Det byggdes och fixades i några årtionden och satan vad det bygdes då kalla kriget var som värst. Allt avtog mer och mer för att avstanna i slutet på 1990 talet.
I dagsläget så vet inte ens de fåtal som är kvar i försvaret vad vi håller på med, ingen röd tråd och ingen utveckling, jag skall inte delge tveksamheter på hemligheter som jag förmodligen har tystnadsplikt på, men jag tror det är känt av många, allt för många, men som en sanning utan att ge detaljer så kan jag med vemod och sorg säga att försvaret är inget att stoltsera med, man kan säga att det numera är ett icke försvar, det existerar på pappret men i verkligheten så finns det egentligen inte, inget som är värt någonting då det skulle krisa till sig i buskarna i vart fall.
Nybyggnationer i dagsläget då...ja inte är det nått att skriva hem om, försvaret kan inte ens snickra ihop ett datasystem som gör att man kan få sin lön som normala arbetare...usch
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar