UR på led är tiden

I ca 8 år så har jag varit utan klocka, jag har kvar den fortfarande, den ligger i lådan vid sängen utan fungerande batteri. Just batteriet fick den på fall, jag blev så less på att hålla på att byta var och vartannat år. Inte för att batteriet, eller batterierna för den delen (det är två) är speciellt dyra. Däremot blir proceduren lite dyrare då den måste provtryckas och mixtras med då det är ett dykarur av märket Citizen, ingen billig klocka i titan och med finesser som fan och hans moster knappt använder, speciellt inte på 200 meters djup. Mycket fin och ståtlig klocka men besväret med batteribytet fick den att hamna i en låda i mörkret.

Idag fick jag min nya klocka, en Casio. Den är soldriven, ja det funkar med lampsken också. Ett batteri inuti klockan laddas upp då man befinner sig ljust till, desto ljusare desto fortare laddas batteriet, nu är batteribytena förbi hoppas jag. Den var allt annat än dyr, kostar ca en 1/30 del av min Citizen, men helt i min smak, lätt, stilren och problemfri.
Casio är ett lustigt företag, dom har en massa nya klockor men även nästan alla de gamla från tidernas begynnelse, och i Casio räkning är det från 1974. För vem mins inte den där high-tech med miniräknare, den som alla i skolan ville ha men bara en hade. Till saken är också att Casio saluför dessa  modeller fortfarande, några är liknande såsom dw-5000 som numera heter dw-5600, det tycker jag är grymt imponerande och visar att dom har gjort alla modeller med stolthet. Kika in på deras sida och bli nostalgisk. Jag blev då det då jag hittade min gamla klocka från stenåldern, förlåt skolåldern, tänk om jag skulle kunna hitta åt den också, den ligger säkert hemma hos min mor någonstans.

Klart nöjd med inköpet