Mallis 2013 är invigd

Resan ner gick som ett lavemang, grymt smidigt att ha direktflyg. Två avsnitt av Games Of Thrones och ett supercross avsnitt med snälla barn som läste läxan och sov på sätena bredvid  så var vi framme på ön och välkomnades av sommarvärme och kolsvart mörker.

Framme i värmen

Bagaget kom som på direkten och cyklarna låg snällt och väntade, nog för att Christian har en Aero cykel, men Aero väska?  Var inte så många plan på Palma flygplats vid 00.45 så trängseln var inte överhängande. Gick till hyrbilsfirman där det stod en spanjor och snällt väntade på 5 förvirrade älvsbybor. Fick bilen, en Peugeot, inte snygg men praktisk,  packade den full och begav oss mot hotellet.

Väl inne i Rosa Del Mar så blev vi glatt överaskade, vi visste att det var ombyggt, men att lata balearer skulle få till det så bra var oväntat. Grymt fint, kanske inte tysk precision men för ögat riktigt nice.

Julknäcket är med

Sovmorgon och sen skruva ihop cykel och lite frukost och givetvis JORDGUBBAR så bestämde vi oss för korta bergsrundan, via Calvia, Pugpunyient, fika i Esporles och hem via Nygrensbacken.  Johan Forsberg (ny på ön, kollega med läkarna) körde lugnt med Fredrik som varit och är lite krasslig, så dom genade till fiket. Tror krassligheten har smittat av sig till hans cykel, för den lät också lite rosslig i halsen, eller så är det bara naturligt skrammel från italiensk finmekanik på hög nivå av märket Campagnolo. 

Kanonfrukost

Redo för 14 dagars cykling

Jag och en spänstig Christian, spände oss i Gallilea, och Es Grau. Christian skulle försöka följa med mig i stigningarna, det blev jag som tappade hans rygg, satans vältränad kille, låren är som en velodromcyklist i storlek, det syns han tagit Sub9 utmaningen på allvar, jag hade noll och intet att sätta emot. Vikten gör säkert sin beskärda del, då jag väger ca 7-8 kg mer än ifjol då jag mer såg ut som en straffånge enligt min mor. Dåligt för bergen det visar tiderna, men kanske bra för tempocyklingen på hemmaplan (hoppas jag).

Årets Mallorca Rookie

Efter fikat fick Johan och Christian glädjefnatt och drog iväg som ett par avlöningar strax innan jul och lämnade oss två Maj barn i sticket. Vad de snabba hingstarna på grönbete  inte tänkte på var att det var bara vi erfarna mallis resenärer som hittade hem. Så vi lämnade hobbyscouterna i sticket och tag den vanliga vägen hem, de vilsna tog en alternativ Garmin väg hem, men det gick bra det också.

Själv brassade jag Nygrensbacken på tid och pacade helt och hållet på effektmätaren, fin liten mojäng det där, dock så kunde den inte kompensera min viktökning så tiden blev bra men var ändå knappa minuten sämre än fjolårets totala urladdning, men jag är rätt nöjd likafullt.

Glad spänstig dominerande bergsget

Dusch, lite cykeljustering och därefter mat på barnens favorit restaurang, så skall vi nog samlas ikväll och spå i kristallkulan vartåt det bär hän imorrn, jag gissar destination ett fik nånstans i fjärran. Anders anlände på eftermiddagen idag, så han lär ju haka på imorrn och dra som en furie som brukligt hoppas i vart fall vi som har vindexem.

Hola!