Sa Calobra, Mallorca 2013 dag 4

Med viss möda så masade jag mig ur sängen, benen var allt annat än sprudlande pigga, men nu var det ju jag som var förare av bilen annars vete fan om jag följt med idag. Christian och rookien Johan verkade grymt taggade ute vid bilen då jag äntligen tog mig ner i hissen. Christian bara för att han är just Christian, varför Johan hade tillförsikt inför dagens bravader kan jag dock inte förstå, förmodligen inte han heller, helt oförstående om vad som väntade, numera efter dagen så har han slutat tro på uttrycket "nu är det bara nedförsbackar kvar"...förstår inte vad han menar :-)

Svindlande vindlingar i nästan 10km

 Biltransport till Inca för parkering och urlastning vid sjukhuset, samma rutt som med Nygren ifjol och det är närmare bestämt Bensinmacksbacken (Lluc) och därefter Sa Calobra, den mytomspunna stigningen.

Lluc är 7,9km med modesta 5% lutning, jag slog följe med Johan på släptåg och la mig på trivsamma 240w hela lutningen, kändes helt ok. Johan hakade nästan hela vägen utan att väsa ur luftrören. Christian hade inte ro att vänta så han drog iväg i egen fart och landade på 27-28 minuter, tror min tid blev ganska precis 31 minuter.
Att sen rulla nedför till Sa Calobra känns väldigt dumt hela tiden ner, för den enda vägen tillbaka är samma väg upp. Stigningen 9,5km med 7% lutning och man ser nästan hela vägen upp då klipporna är helt utan växtlighet, mentalt plågande. En snabb fika och en tömning av blåsa och sen fullt ös. Johan tog direkt sin egen fart och Christian slog följe med mig med lugn öppning på 280w, men efter ca 8-10 minuter då mina ben knorrade så högt att det ekade i dalgången samtidigt som pulsen endast kom upp i 79% så var nått vettigt försök att köra snabbt över. Herr Ericsson körde på fint och landade in på knappa 45 minuter och jag kom in på dryga 47. Johans  tid är oklar, vet inte ens om han riktigt kom fram till skylten innan föll ihop i en knasenhög och gjorde snöänglar på asfalten och kved nått om att det var det värsta han gjort någonsin, bra kämpat Johan.

Snöänglar på stekande asfalt, Johan undrade på samma ställe på väg ner om vi kunde HLR...

Jag hade många onda tankar under transporten upp, speciellt ett par ångestfyllda då jag funderar om Fredrik, Anders och herr Sandström tänkt besöka denna under nästa vecka, då blir det ju två gånger detta år för undertecknad, hujeda mig..

Dagens starkaste man dricker juice

Lugn transport tillbaka med en halvhalt för nypressad juice och trevlig och snabb nedförskörning tillbaks till ruta ett vid bilen i knappt svalkande vindar då kvicksilvret stod på stadiga 32 grader…Yr.no kan slänga sig i sjön, dom hade lovat 19, så fel så fel.

Morgondagen blir sovmorgon och vila för egen del. Christian har fått ner en hel helt ovetande kompis som har cyklings ambitioner  som skall slå följa i två dagar. Han kommer att skrika högt av smärta och inta fosterställning i nån vägren ovanför Gallilea är min gissning. Riström har kvicknat till så även hans cykel efter ett besök hos Cannondale kunnig mek, vevlager knaket kan jag förstå hur han fixade men undras hur han botade förkylningen. Anders är fit for fight igen och skall plåga sig imorrn

Eftermiddagen för familjen inklusive mig själv var shopping i Palma. Många affärer och lite glass, mycket trevligt och otroligt perfekt väder.

Katedralen i bakrunden

John har längtat i 50 veckor

Otroligt skönt i Palma