En dag ska vi alla dö, men alla andra dagar ska vi inte det, ta tillvara på livet.
söndag 4 september 2016
16 blev nått annat
Körde 4*4 nyss. Siktade högt som fan på 290w, ja kanske inte all time high precis men oändligt högt i paritet till träningsmängd. Efter första som landa på 294 så fick jag tankar på att 300 hade varit vettigare. Vilan på 4 minuter var ju oändligt lång och jag kände mig ganska tillfreds med trampandet. Då jag kört halva andra så ångra jag mig och var rätt nöjd med valet av 290. Vilan denna gång gick lite snabbare men ändå med hoppet sprudlande i mina tankar att detta garanterat går vägen. Efter en minut av tredje så ångra jag mig igen och orkade inte trampa runt efter 2.5 min helt oförstående hur det kunde ta slut så jäkla fort. Prövade även fjärde och redan efter 30sek så ångrade jag att jag ens började, ja att jag ens började med första intervallen alltså. Vid 60 sek så lovade jag mig själv köra på puls hädanefter för att slippa få effektbesvikelse, med puls så är den ju alltid hög och då slipper man tramset med att köra "lugnt" på första intervallen. Vid 2 min så trodde jag lungorna skulle kollapsa eller alternativt flyga ur och landa på garageväggen och vid 2.5min så avbröt jag med 94% i puls. Så högt har jag inte varit på 2 år. Så nu ser jag fram mot nästa pass med denna hatkärlek till 4*4, om det är någon intervall som funkar på mig så är det denna eller möjligtvis pankaksintervaller, men då måste huvudet va på topp och månen stå i zenit. Lite sent att börja då Mallis är 13 dagar bort, men jag kör ju själv på ön så ifråncyklad skall man väl inte riktigt bli, hoppas jag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar