måndag 30 september 2013

Sol, vind, regn, snö helt enkelt skitkul

Monterade min "gamla" StagePower vev på CX och drog iväg på en runda. Hade lite tankar på att utforska ny väg mellan Kisträsk och Manjärv. Den var helt ok, skitig men helt ok. Sen att det började snöa mitt i skogen var ju som "pretty please with sugar on top". Klädde mig för 7 grader varmt, men det var först när snön anlände jag insåg att det var kallare.



Spettade på 2*20min och det är som natt och dag att köra inne eller ute. Det som vart misär igår på trainern blev walk in the park idag ute, med samma effekt. Det är som nått med uteluft ändå.
Det enda trista efter en sån här runda är ju att tvätta av skiten, men än så länge är det ju ok då vattenslangen är närvarande, men jag gissar att den måste bort innan det bli frost på riktigt.
Nån som är sugen haka på nästa pass, typ onsdag förmiddag?

Flera leriga pölar passerades

Skitigt blir det

Skärmar på en CX är smart

söndag 29 september 2013

Fail fortsätter

2*20 blev det inte mycket av, så formsvackan är fortsatt djup. Tur det är September som en okänd man sa.

lördag 28 september 2013

Noaks Ark

Jag som trodde jag var en nattuggla, men de jobbpass jag måste vara vaken på natten så är jag ju trött som en örn efteråt. Inte heller kan man ju påstå att jag är pigg som en lärka spelande på mogonkvisten. Bergsget blir jag definitivt aldrig och förmodligen aldrig en tempohäst. Men myskoxe har man ju blivit kallad, beror nog på samma åkomma som katten som åt en linjal - blev mätt :)

fredag 27 september 2013

En Bokhandel, flera Bok...

Undras om svenska språket är svårt, ska man tro mupparna och svenska kocken så verkar det då helt obegripligt, och jag förstår det till stor del.




Många ordkombinationer är helt vansinniga, och jag skall inte själv slå mig för bröstet och påstå att jag gör rätt, för det gör jag inte. Skitgott är det första exemplet, mumsigt? Jättelitet, är också rätt dubbelotydligt? Ja det finns hur många exempel som helst, ska inte fundera så mycket mer i det, det tänkte jag ni läsare får göra och ge lite kommentarer längre ner. Men ge det lite tid och tänk efter...eller borde det inte heta "tänk före". Huskyduskyboo Bork Bork Bork

torsdag 26 september 2013

B 96

Nä det är ingen superhemligt bombplan från 2:a världskriget utan helt enkelt det nya körkortet för att få köra med lite tyngre ekipage på vägarna a.k.a "slippa köra olagligt". Nuvarande regler är ju max 3500kg för bil och släp, men från 19:e januari så får man köra tyngre kombinationer upp till 4250kg MEN då måste ett förarprov erläggas á 800 bodegas. Dessa var ju totalt fulltecknade fram till nu i höst, så idag var det min tur. Har letat med ljus och lykta efter ett släp som skulle vara nog tungt för våran bil, för då man körde upp så var det tvunget att väga mer än 3500kg av någon obegriplig anledning (vilket innebär att man inte själv kan köra till uppkörningen). Med xc90:n hade det gått fint men då var det inte godkänt köra upp med en automat *suck*. Men efter lite efterforskning så gick det bra med husvagn, men nån sån info står det inget och noll om *suck igen*.
Uppkörningen började med säkerhetskontroll där kontrollanten strulade lite "gör det du skall göra innan du sätter dig och kör". Kollade allt men han var inte nöjd och tänkte underkänna mig, men då började jag ju finurla på om det var koll av broms han menade att jag inte gjort...men det var ju inte "innan jag kör" utan det blir ju som "då jag börjar köra". Är det bara jag som är onödigt fyrkantig i mitt tänk eller?! Nåjå, det gick ju ändå och körningen i 30 minuter gick smärtfritt som ett lavemang.  Under körningen då jag dissade bestämmelserna lite så kröp det fram att det visst var ok att köra upp med automat - från oktober - sa han den 26:e september. Det står det inte ett skvatt om heller på deras sida *suckelisuck*
Den lilla räkan hade dessutom tänkt underkänna mig för att jag inte hade byxor och livrem på parkeringen, jag tyckte det räckte med växel i på plan mark, men han tyckte handbroms, trotts att karl var från lappmarkerna med allt vad frysta handbromsar innebär. Nåväl "du körde så bra så jag ska inte va kinkig", tack för den televerket, klart och betalt liksom.

onsdag 25 september 2013

Här snackar vi service

Köpte ju en StagePower effektvev i vintras, såldes ju bara inom United States of USA så jag fick ta det via mellanhand (tack CE). Jag var en av de första som köpte och förmodligen garanterat först i Sverige. De hade lite issues i början och det tyckte även DCRainmaker i sin utomordentliga blogg/test. Jag och många fler har skickat in datafiler där det jämfört (som i mitt fall) mot PowerTap. Felen har inte varit stora, mer att vevarmen peakar effekt i början på varje intervall, men i övrigt så visar den klockrent lika. I sommar så kom det en firmware uppgradering och då vart alla lyriska över hur bra StagePower numera funkar. I mitt tycke ett klockrent köp, lätt, enkel, tillförlitlig och dessutom grymt prisvärd.
Per var inne på att köpa en sådan men gick på en Power2Max istället, han hade lite funderingar på om hur garantin funkade då man köpt den utanför US and A på lite "fel" sätt. Jag har också funderat i dom tankarna.

I mitten på sommaren så fick jag byta batteri, jag tror det var att jag tvättat lite oförsiktigt med högtryckarn, för det var lite fukt innanför batterilocket och att det kortslöt lite (min teori). Lät locket vara öppet i garaget så det fick bli helt torrt och allt var frid och fröjd, MEN likförbaskat så fick jag byta batteri igen inom 3 veckor (tack igen CE). Så om jag tänker lite på antalet timmar som den skall räcka så verkar det som om veven inte går i sleep mode. Har provat plocka batteriet efter nyttjande av cykeln och direkt sätta tillbaka det, då verkar det funka bra.

Frågade med lite "dumstrut" med ett mail till StagePower om det varit några problem med "drying out battery" och vi hade en kort mail konversation där dom ville veta lite mer.
Tjipp tjopp och 3 dagar senare så ligger det en ny effektmätare till mig på posten, här snackar vi service.
Dessutom verkar dom inte vilja ha tillbaka den "trasiga", i vart fall inte ännu, jag gissar att jag nog skall skicka in den, men jag har inte fått info hur och vart. Så den monterar jag på TT hojen om jag får behålla den, fungerar gör den ju, och lossa batteriet som tar 5sek efter varje körning med temporaketen skall jag väl idas, det blir ju bedömt väldigt få gånger utslaget på en sommar.

Så ni som funderar på en StagePower och har tankar dels om hur noga den visar och dels hur garantin funkar, så kan jag sammanfattningsvis säga, det är svårt att bli bättre en killarna på detta företaget. KÖP!

tisdag 24 september 2013

Motvindsfläkt

Första riktiga höstpasset på trainern idag. Två fläktar, funderar på dess placering iår, ska det vara samma motvind eller är kanske kantvind bättre träning för psyket. Får nog fundera ett slag, men medvind verkar en för simpel lösning.

söndag 22 september 2013

Ice bitte

Ibland , typ 2-4 ggr varje år så får min kropp för sig ett likadant hyss. Kan inte sätta fingret på varför, men symtomen är densamma, det svarar ingenting och ansträngningen är enorm redan vid ca 72% i puls. Dessutom så är det som att andas genom en isbit, det kyler i halsen nått så otroligt, rent obehagligt. Så dessa pass är bara ge upp och trampa igenom. Ibland så kan detta gå över om jag kliver av ett tag och får ner pulsen till vila och sen börjar om, så varför det överhuvudtaget uppkommer vete gudarna.
Dagens fail blev på fyror, efter första på 320w så stod det som istappar ur näsborrarna och då insåg jag att loppet var kört så det blev A1 för hela slanten istället, gott så.

fredag 20 september 2013

Vått

Det regnar i Ö-vik utifall nån trott annorlunda. Tur vi spelar tennis inne i helgen.

torsdag 19 september 2013

KOM å ta mig

Satt och kollade lite på senaste träningen och tydligen blev det ett nytt KOM på pålebacken nedförs under sista tjugan. Tyckte väl det gick rätt fort nedför backen, men skall man hålla effekten i medlut så är det bara veva på så höftlederna nästan tar eld av friktionen. Har för mig att högsta farten var liten bit över 70 till och med, inte illa pinkat av en isterbuk med begynnanade starr, men med sviktande elasticitet så når man absolut inte längre över ett krondike då man slår bågen som en vis gammal läkare sa till mig tidigare i veckan.

onsdag 18 september 2013

Cykelpendling i september

Detta har jag aldrig gjort, men nu var jag tvungen. Bilen skulle ju inte bli klar på ett par dagar då det var lackning och grejer å allt vad för nå trix dom skulle mixtra med. Så helt enligt plan så var det bara trampa hemöver idag efter jobbets slut. Dock så var jag tvungen en avstickare in till stan då trafikverket numera tvingar nya körkortstagare till fotografering på vissa få utvalda orter. Å ni som då spontant undrar, nej jag har inte tappat körkortet, men jag skall köra upp för det förhöjda B-kortet (b96) så jag får köra min husvagn utan att potatisgrisen skall knorra.
7.7 mil blev summan för dagen, det som inte var beräknat var regnet som strilade in vid Klöverträsk och höll i sig hela vägen hem. Men blöt var jag redan, då 3*20min var dagens program och jag tog i så svetten lackade. 10w mindre än förra gången blev dock resultatet, pulsen ville inte riktigt upp där den skulle va, jag skyller på Eskimåerna

tisdag 17 september 2013

Thomas Åberg look a like

Lämnade bilen på Volvo verkstad för rep av krockskada som hände i somras då en halvblind kvinna körde rakt i sidan på våran V50 på en parkering.
Hade med mig cykeln på taket för att ta mig till jobbet enklast. Tänkte på Tomas Åbergs pendlingar som gjort han så snabb, kort uppvärmning och sen gas i botten till jobbet med en sträcka på kring 8km. Nu var det 10km till mitt jobb från traktorverkstaden, men satsiken vad det brände fint i lårfläsket, men ändå inte tröttsamt på ett slitsamt sätt. Körde som en galning genom Luleå och tror gångtrafikanterna nästan blåste av trottoarerna. Många cyklister blåste jag om i typ 50 km/h emellanåt, kul skit det här vill jag göra oftare. Men med 6 mil till jobbet på en oplogad vinterväg halva året så är det inte så läge för några sånna utsvävningar, och flytta närmare jobbet kommer inte på tal. Men nog är det grymt lämpligt att ha just 10km till kneget, lyllo er som kan ligga och borra järnet varje jobbmorgon så det sprutar syra ur öronen. Fullt ös medvetslös liksom, det ger satan detta...Måns recept för snabbhet, jag är helt övertygad.
Vid eventuella klagomål på nån cykelgalning som terroriserade flanörer under tisdagsmorgonen så skyller jag allt på Thomas...

måndag 16 september 2013

Uppdraget slutfört

Sådär då har jag späkat min kropp idag igen, satsade på att klippa mitt effektrekord på 20min och sen tomkräkas lite i diket. Men det gick så bra så jag skarva på med 10min till och slog även 30min rekordet. Så nu är alla rekord slagna och listan har bara 2013 som datum.
Nu blir det latjolajbanträning med blandade tjolahoppsteg fram till nyår då schemat går igång igen. Men jag skall inte lämna schemat helt, jag har det som grund sen får psyket och känslan bestämma.

Vikten är dock helt uppåt väggarna, så nu har äldsta grabben och jag slagit vad, 1000:- är insatsen (Joakims ide), jag skall gå ner och han skall gå upp, vi möts på 86kg. Hans uppdrag är betydligt gemytligare kan jag spontant tycka, men segern är min som i en liten ask :)

Vissa siffror behåller jag för mig själv

söndag 15 september 2013

CK Sävast KM 2013

Som fullvärdig medlem i den gröna klubben så tyckte jag att i vart fall medverka en gång på en gemensam cykling är rimligt. Dagen till ära var även söndagscyklingen ett kombinerat KM.
Rundan var som Rödbergsloppet men bara ett varv. Tror vi var 9 st till start, tyvärr så har jag inte koll på alla namnen. På inledningen mot Avan så var det motvind och farten var ganska långsam, tryckte upp farten lite då det var min tur att ta spets i klungan. Vet inte om det märktes så där markant, men jag fick i vart fall klungan att gasa på lite mer som en liten reaktion. Några killar tog monsterförningar hur länge som helst. En av gubbarna hade så låg kadens så att Jan Ulrich skulle bli avundsjuk. Precis innan Avan så var det min tur att spänna vaderna för sista gången i motvinden innan det skulle bli kantvind. Då min förning var över så blev jag lite snopen att det bara var 5st kvar i klungan, men det skulle bli färre. Håkan Hjort den lilla räkan ökade farten i backarna upp mot Selet, första stöten han satte in var inga problem alls med mina +90kg. Men den andra i den lååånga backen fick tungviktarna ge vika för den trådsmale Bianchi cyklisten som förnedrade oss rejält, okamratligt att ha så bråttom. Jag och Urban stumnade nog i samma tramptag och jag drog oss upp i vår egen fart hela vägen upp. Rikard anslöt i backen ner mot ån. Sen så organiserade jag upp våran jakt på den flyende Hjorten, tyvärr för våran del så var det stark medvind, samt att vi var för olika i kapacitet för att köra lagtempo nog snabbt och dessutom så var vi nog för fulla av syra för att kunna trycka på effektivt. I snitt tog vi 30 sek körningar men jag skarvade på en del på den tiden då jag tryckte på i de lättåkta partierna, samt i en lite längre slakmota. Personligen skulle jag kunna kört fortare, men för att hinna ikapp utbrytaren måste det till ett samarbete för att lyckas, vi jobbade det vi kunde i jakten, men det räckte inte.
Visst tog vi in en del på titelförsvararen men inte tillräckligt för att va riktigt nära. Farten sjönk dock markant på sista 2 kilometerna, men det var nog motivationen att komma ikapp som tröt mest. Med 3-400m kvar så fläska jag på en fartökning mot mål och klöv linjen som ensam tvåa, mina lagtempo kamrater ville inte samåka längre.
Effekten för dagen var inte så där att skriva hem om i stugorna, mesiga 219w, kör jag själv så är den betydligt högre, kring 270 borde jag fixa, men då får man bestämma takt i motluten helt på egen hand. Just nu är det syrapåslagen som dödar min fortsatta prestation, är inte alls tränad för ryckig körning.

För fet för en backe
 Samling på fika på Retro var en mycket trevlig upplevelse, jag svullade en räkmacka och en dricka så magen åter blev onödigt full av kalorier. Jag förstår till fullo att Sävast har grymt många cyklister på deras gemensamma träningar, skulle vi i Älvsbyn ha ett sånt där fik att sukta efter vid träningarna skulle det nog mönstras upp mangrant från stugorna.
Jag hade ju en plan att gå ner ett par kilo och den tanken gjorde sig åter påmind ett par gånger i Seletbackarna, tung är inte bra på nått sätt uppför. Men jag får ta tag i det nån annan gång, nu är det ju slut race för 2013 innan den egentligen börjat.
Tack Sävast för en kort och intensiv säsong tillsammans, skall bättra min medverkan till nästa år.

fredag 13 september 2013

Invald, vet dom vad dom gort?

Har slagit mig ett par gånger senaste passen, det är rätt otrångt på vägarna med cyklande dårar i dagsläget. Har alla lagt ner för 2013 eller är det svettningar på trainer som gäller?
Många hävdar att träningen är på ett minimum men jag anar ugglor i en gammal bottenfrusen mosse. För då det vankas MTB om ett par veckor då är alla taggade och kör skiten ur varandra likafullt. På tal om MTB så är det snart dags för Storkanisracet, i år med skillnaden att det blir inbjudan till alla cyklister som vill plåga sig i en tillsynes oändlig grusbacke, kika i eran mailbox eller glutta på nybyns sida på FB om ett par dagar.
Varför alla dessa uppförskörningar. Men jag har en liten räv bakom örat, nu då jag blev invald i tävlingskommiten i klubben så förstår dom inte var åt det lutar, för nu lutar det neröver, och om jag får som jag vill så blir det lite kuliga traningsrace, håll korpgluggarna öppna. Som med triss, plötsligt händer det!

torsdag 12 september 2013

One more, two to go

Nu tog jag mig i kragen och tog en lite längre runda, allt enbart för att slå mitt effektrekord på 120 minuter sedan 2012. Var ju inget mastodont rekord att slå så att ta i max var onödigt, men lite trött blev jag allt. Två flugor på smällen så blev det även nytt all time high på 90 minuter dessutom.
Nu har jag bara de ångestfyllda hårdare 20 och 30 minuters rekorden att slå, sen så står det hör och häpna 2013 på hela listan. Jag har dock säkert kört hårdare många gånger tidigare men då har effektmätaren inte varit på just den cykeln.
Bara bita ihop, ladda med lite godis, fila ekrarna, placera svettstoppare både här och där och borra ner sig bakom styrlindan nån lämplig dag och ta i så det knakar i meniskerna för att klippa dessa återstående två. Vi får se om jag lyckas eller om det kommer ta så ont att det blir fosterställning i närmsta dike med ett sånt där tyst skrik av smärta då orken tryter av att inte ens kunna andas, bara framtiden vet, låter roligt.

onsdag 11 september 2013

Plågade en yngling

Skidåkarkille (Zacke) som äter och tränar skidor, jobbar 50% på sportringen i Älvsbyn hade jag lurat med mig på dagens cykelpass. 09.30 samling hos mig där jag informerade om att det var 1*40 + 1*20 tröskel som var dagens ansträngning. Jag fick en lite konstig blick med orden "så långa intervaller". Nåväl up and away med reglerna att han fick inte ligga exakt framför mig, för då tappar jag effekt, däremot bakom, vid sidan eller en bit framför (om han tyckte det gick för mesigt). Efter 3km kollade jag statusen på grabben och då knorrades det nått om "stum i benen". 42.01 blev tiden, jag drog hela vägen med 85% i snittpuls, Zacke följde hela rundan, bra kämpat, att ha bra motor är inte allt, saknar man mängd grenspecifikt så blir det jobbigt hursom. På vägen tillbaka gick det tydligen bättre ligga bakom, det var motvind.
Zacke tackade dock för sig efter 1*42, nån 1*20 såg han inte så sugen ut på, men han ville gärna vara med nån mer gång. Mycket trevlig grabb, snackade lite träning efter broarna och jag konstaterade att det är mycket träning i den tunna kroppen, 15-20h i veckan blir det tydligen. 90% i snackfart, stor skillnad motför mitt schema, men å andra sidan är det ju långt ifrån några 20h timmar där, typ 25% bara, därav att det är hard core i princip varje gång på sadeln.

Zacke och hans skidpolare Julius har ju cyklat en del i sina dar ändå, läs här...

tisdag 10 september 2013

Sabotage

Var med MTB idag och kollade på storkanis, det var lite trist, de sabotörerna har ju strött ut grovgrus på flertalet ställen, helst då det var som brantast. Nu tog jag varken i eller hade nått vidare tryck i pedalerna, men det slirade lös hela tiden för det. Den backen som var så bra förut. Ner mot serpentinerna har det växt igen ordentligt dessutom, kvistar långt in på vägen.

måndag 9 september 2013

Årets trivsammaste pass

Hyfsat pigg gled jag i träningskläderna 08.45, hade förberett min Garmin för första gången med Garmin connect och förutbestämt en bana. Rutten för dagen genomfördes med crossen och gick via Brännberg, upp till Åkerholmen via lite småstigar över till Björkberg och sen hemöver via Nystrand.

http://connect.garmin.com/course/3895957#

Lagomt varmt, nice sällskap av morgonpasset och PP3 i lurarna och lagom fart på pedalerna gjorde hela tillställningen mycket trevlig i knappa 3 timmar. Ganska precis 7 mil blev det inräknat en promenad på ca 400m i blöt terräng för att avverka småstigarna i Björkbergs terrängen. Jag hade inte bråttom på nått sätt, dock så glömde jag kameran och i dessa björnmarker så kunde ju en skymt av dessa skygga djur faktiskt bli verklighet. Nu såg jag bara skit från dessa djur, men de var mötesplats för massa flugor så gammal var högen knappast. Några bilder knäppte jag med min träningsmobil som är allt annat än bra att ta bilder, men lite av passeringen Stockforsälven fick jag allt.

Älv? Snarare bäck

Broövergången mitt i skogen

lördag 7 september 2013

Late summit

Formen är stigande från dag till dag nu, sent ska sjuklingen vakna. Svårt att sätta fingret på om det är det fina schemat, de många vilodagarna eller att jag spelat mer golf i år, men jag är rätt nöjd i allmänhet hur kroppen och trycket i benen känns just nu. Förhoppningsvis så får jag ostört fortsätta med Aktivitus programmet för nu börjar jag om från vecka 1 igen.
Dagens pass var broarna runt på rekord, både i tid och effekt, sen så toppade jag med en liten efterrätt på 1*20min
Följande passen fram till frosten kommer skall jag försöka avverka lite effektrekord så att jag fyller topplistan med 2013 tider, just nu saknas 20, 30 och 120 min. Den sista är grymt lättslagen, men att få in så långt pass i schemat, då får jag skarva i ytterlägena lite, för det finns inte ens nära på de kommande veckorna.
Nu dags för dagens andra höjdpunkt, semifinal nr 2 i Us Open, ja tennis alltså för er som inte hänger med, matchen som gick nyss var hyfsat bra i emellanåt.
Game, Set and Match

torsdag 5 september 2013

En fråga till er cyklister

I många sporter så florerar vidskepligheten kraftigt. Allt från att kliva ut med vänster skridsko alltid först på isen till att gud vet vad för konstiga egenheter som idrottsmän företar sig.
Jag har hört många historier och skrönor på allt möjligt, men det skall vi inte diskutera nu.
Jag kan dock inte påminna mig själv att jag gör någon speciell rutin inför mina lopp, speciella tröjor, vänster sko först, vattenflaskans loggor åt ena hållet, spela viss musik innan loppet osv osv. Jag kan baske mig inte hitta nån grej jag gör som en "konstig" egenhet. Det enda jag spontant kan komma på som eventuellt är i närheten av detta är att jag gärna borstar tänderna innan jag skall köra ett hårt intervall pass, mest för att det inte blir lika äcklig smak i munnen då det blir som jobbigast. :)

Vad har ni läsare för vidskepligheter att delge? Ordet är fritt...

onsdag 4 september 2013

Racerapport från en som inte ville vinna KM Linje 2013

Först grattis till Johan Boldrup som blev klubbmästare i linje 2013.

Tänkte jag skulle redovisa loppet ur ett lite annat perspektiv, mina tankar under loppet helt enkelt. Det kanske blir lite långt, men det var enda linjeloppet iår!

Inledning:
Påklädning i garaget, inte ett uns av nervösskitning som det var förr om åren, den åkomman verkar ha gått över. Funderade på benvärmare, men det verkade onödigt varmt. Nollställde effektmätaren, smörjde kedjan , en flaska hallonsaft, men lämnade bullarna hemma och sen grenslades hojen. Värmde upp i ca 20 minuter med 3*5 minuter på 300w bara för att väcka en kropp som sovit middag efter ett nattjobb pass. Samling vid badet 18.00

Loppet:
Fyra starka å jag gled iväg upp mot Kanis korsningen där vi startade loppet. La mig sist i ledet för målet för mig var att följa med och såg loppet som ett förhoppningsvis bra träningspass. Gick lusigt i början, jag ville köra fortare men förmodade att det skulle snart gå för fort. Per och Johan drog upp farten precis då jag tänkt det färdigt, nu blev det perfekt. Då det var min tur att dra så ville Johan köra fortare så han gick om, varsågod liksom. I backen i Nystrand så gled jag upp i topp för att skaffa lite "slacker" marginal, släppte lite lucka på toppen som jag kallt räknade med att glida ikapp, fick lite hjälp av Per som låg bakom och gick om. Sen gick det lagomt igen, tror Engman försökte stöta men sist i ledet som jag låg så uteblev effekten. Innan korsningen på Vidselsvägen så gjorde jag samma taktikdrag för att slippa dragspelseffekten och gick upp i bredd på ledaren. I svackan vid bäcken och backen upp så trodde jag det skulle gå hårdare men det var inga problem att följa, tänkte att här borde de som orkat kört hårdare. Sen på toppen av slakmotan fick Per ett frispel och drog som en psykopat i svaga nedförsbacken, helt i onödan var mina tankar, inte många som släpper nedförs nånsin, det är mest den som drar som blir trött. Fram till småbruken gick det lusigt igen, funderade på att öka, men tanken på att spara sig till nåt ryck infann sig igen, så jag drack lite saft. Per verkade inte tro på mig då jag innan loppet sa att jag inte skulle spurta om det, för nu började taskmörten släppa taktikluckor som jag täppte (utan problem). I Brukte backen så kom Johan och Per som kanonkulor, det här verkade allvarligt menat men det kommer aldrig funka tänkte jag, det gick ihop. Sen gick det lusigt. Genom hela Norrabyn fick jag hålla farten, de övriga verkade lessna och gick om, så jag drack lite saft. Direkt därefter så fick Engman ett ryck och stack som en avlöning, det där var för tidigt och kommer aldrig hålla var mina tankar, och mycke riktigt det gick ihop. I motlutet upp mot Kanis så la jag mig först i motljuset för ingen verkade vilja dra och då visste jag att ingen skulle köra om, och precis som jag förstod så blev det attack så fort solen gick in i trädridån och motljuset upphörde, Engman igen, tänkte att nu kommer nog Per och vilja ansluta, och två sekunder senare så blev det exakt så, det kommer aldrig hålla tänkte jag, och det gjorde det inte heller, dumt drag av Per och Engman nu brände de sina chanser till orka spurta bra å vinna dök även upp i mina funderingar. Sen gick det lusigt. Sen gick det ännu lusigare. Johan drog upp farten lite upp mot Korsträsk. Sen gick det lusigt. I korsningen in mot upploppet så var mitt ena mål uppfyllt, att inte släppa klungan fram hit, så jag slog av, inte för att var trött utan för att jag hade bestämt mig för att inte spurta. Gled i mål strax efter de hårda grabbarna. Förstod utan att veta att Johan vunnit då Lundberg slagit av på träningen i Augusti. Kikade på min Garmin och såg att effekten varit pinsam låg och snittpulsen visade samma, fick mina tankar under loppet besannade. Då det går lusigt så vill jag köra fortare och då det går fort vill jag köra saktare. Jag är inte tränad för det här ryckiga körningen som linjelopp innebär. Skulle garanterat kunna ta i mer, men man vill som ha en backup inför tokrycken som alltid kommer.

Efter loppet:
Kort race snack men kylan gjorde sig påmind så jag drog hemöver. Då träningen inte blev som jag hoppats på så fick det bli 1*10 på 300w på hemvägen så det blev lite schema träning ändå. Lagomt nöjd rulla jag av fram till dörren.

Fler tankar under loppet:
Det är ju först över mållinjen som räknas, men fastän jag var rätt pigg med endast 239w och 79% i snittpuls så hade jag inge som helst tankar att spurta om det ändå, dels för att jag hade bestämt mig innan och dels för att det skulle va tramsigt att jag som knappt dragit nått ska försöka vinna, det skulle bara bli fånigt i mitt huvud. Visst, det är olika taktiker som utser en vinnare, men jag börja mer och mer mjukna på att jag tycker spurter i proffsklungan är intressant. Liksom sitta i klungan som Mark och de andra spurtarna i 18 mil och ladda för maxfart i 200m oj så trist att bara finnas till och ladda för en spurt.
Jag funderade även ett slag på att jag hoppas dessa tankar går över till nästa år och att det blir några linjelopp ändå, helst med lite spurtträning i bagaget innan, för lite fart har jag nog ändå i 40 sekunder. Som ni hör är båda mina hjärnceller inte riktigt överens på vilken fot jag ska stå. Det är ju ändå först över linjen som gäller oavsett hur man gör. Det jag tror är nyckeln till min mentala inställning är att bestämma sig INNAN loppet.

Tack Samuel för att det i vart fall var en åskådare i "publikhavet" vid mål :)

Mål-at

Då är det bara själva cyklandet kvar då...

tisdag 3 september 2013

Inför KM

Morgondagen bjuder på KM i linje, i vissas ögon det mest prestigefyllda loppet på året, för mig är det inte så viktigt. Jag har två mål, inte bli avhängd och samtidigt få ett bra träningspass. Jag är nöjd så, kommer inte spurta om nån placering om undertecknad är med fram till slutet, det får ni som har visioner med loppet göra. Är mer nöjd med en 54:e plats mot en 1:a plats för det innebär att uppslutningen varit 53 personer mera och det behöver vi.
Hoppas bara att vi beslutar sträckningen broarna runt och sen upp till korsträsk för målgång, för kör vi Storsundsvägen så hoppar jag över loppet, är för otränad och framförallt för tung för att få mig ett bra träningspass efter den vägen, men majoriteten bestämmer givetvis.
Vi syns väl vid badet klockan 18.00 på onsdagen!

måndag 2 september 2013

Förvånad

Eva: Är du hemma redan, cykla du kort?
Jag: Det blev bara broarna runt, allt vad jag orkade!
Eva: Jaha

...ingen undran om det gick fort!?

söndag 1 september 2013

Ombyte förnöjer

Fick en lucka igår lördag å drog iväg på vad jag tror veckans andra utomhuspass. Så som omväxling så blev det broarna runt. Fin känsla då formen börjar infinna sig ovanför vattenytan. Lite skön känsla att kunna trycka på lite effekt i pedalerna å ändå slippa få känslan av sirap. Synd att sommarn är över å jag gissningsvis har en formtopp mitt i oktober.
Tror det blev effektrekord på 60min (jo jag skarva på rundan lite). Kanske inga siffror att hurra högt över i glesbygden för 1*60 min intervall kör jag väldigt sällan så rekordet var tämligen lättslaget.
Nästa ansträngning får bli på Onsdag, jag siktar på att inte bli sist även på linje KM:et

Ganska fint väder