Halv åtta hos mig

Kul läsning, fiktiv med likafullt intressant. Har väl hunnit precis fram till starten av loppet i min läsning än så länge. Är väl ingen riktigt bokmal precis, men några alster slinker emellan under ett år, det svåra är inte själva läsandet, utan mer att få tid för det, eller rättare sagt tid då jag inte somnar. För lägger jag mig i sängen och försöker bläddra då är John Blund där direkt och stör. Att läsa Steven Kings "Det" på 1188 sidor är förenat med livsfara då den tjocka pjäsen lätt kan slå en medvetslös då den glider ur händerna mitt i en gäsp.

En gåva i livet som jag har är dock att jag har flera minneskretsar i min hjärna, det som jag tycker är intressant behöver jag bara ögna igenom för att komma ihåg i detalj, medans det som är ointressant så kommer jag inte ihåg om jag så skulle hugga in det med hammare och mejsel i vänstra hjärnhalvan.
Med böcker så har jag en egenhet att jag kommer ihåg storyn hur många böcker jag än läser. Jag har en hemma (den på bilden), en påbörjad på jobbet, en påbörjad i stugan (sen 2009) och sen lite sporadiska träningsböcker som jag läser, lägg också på tidningarna Kadens, Vi Bilägare, Cykla, Two Wheel magazine, en skotertidning och nyaste PC för alla. Ingen av dessa har jag ännu läst ut till sista sidan, verkar ha svårt att avsluta mina läsningar, vill som hålla det roliga vid liv lite längre. Det är som med cyklingen, man får ju njuta längre om man inte är först i mål, därav kul och passande titel "de som inte vann"...