Känslan då jag satte mig på cykeln var helt värdelös, kände mig stum och slö och alldeles kass, men vad är väl en bal på slottet. Tog mig en rejäl uppvärmning, det blev hela timmen innan jag var klar. En massa, ja i vart fall 2 pulshöjare, egentligen bara en, men det lät bättre skriva några, och där slog jag faktiskt 3 minuters effektrekordet så det bara sjöng om det. Men oförtruten kraft kvar i min lekamen så skarvade jag på en minut till dessutom och slog 4 minuters rekordet som ett brev på posten, känslan var dock fortfarande skit, tur ibland att man har svart på vitt att effekten finns där ändå.
Drog igång träningen för dagen med klassikern broarna runt på linjehoj, blev direkt omkörd av två långa lastbilar med grävmaskiner på flaket och insåg likt Orup att det här blir Trubbel. Å givetvis så fick jag rätt, i rondellen vid Gulf så gled jag om följebilen, men lastbilen som var bedömt 300 meter lång och genade som en onykter 19-åring med Epa-traktor så var omkörning helt omöjlig, det var bara snällt ligga bakom tills fanskapet kom ur rondellen. Men sen fick ekipaget fart som bara attan så nån rulle blev det inte tal om, bedömt tappade jag 12-18 sekunder där. Känslan och den dåliga starten tillsammans med regnvåta vägar gjorde att jag i denna sekund bestämde mig för att köra två tjugor istället, bläddrade efter moget övervägande i nån minut över till varvtid/effekt/snittfarts sidan på min Garmin o räknade ut att det var bara 3 minuter kvar till första tjugan då skulle vara avverkad. 10 sekunder senare så gick det dock upp ett ljus att 20 minuter inte är likställt med 10 minuter, faaaan nu blev det ju jobbigt igen. Men medans jag gled i några sekunder och funderade fortsatt på träningen så gasade jag på igen, effekten låg ju rätt ok ändå. Bytte display till puls igen och borrade in mig i ljudboken, svårt att hålla hjärtslagen där jag ville så jag brottades med att få upp flowet. Vid utfarten på Vidselsvägen så tyckte jag mig ana att tiden var rätt ok ändå, gluttade över på andra sidan och siffrorna som noterade snittfart och snitteffekt visade att aningen var mer än en aning. Nu behöll jag de suddiga effektsifforna i mina ålderstigna ögons oförmåga att läsa på korta avstånd och köttade vidare. Fick en svag förhoppning att jag skulle kunna nå mitt 40 minuters effektrekord också och då jag hade funderat ett tag till, man är inte snabb då man är trött, så insåg jag ju att jag körde med StagePower och den visar ju exaktemente 10w mindre än min PowerTap och då låg jag ju egentligen 5w före. Bröt varvlinjen på ny rekordtid och kunde fortsatt ett bra tag till, men då känslan i gubbkroppen fortfarande var som om jag behövt stödhjul så rullade jag ur och åkte hem där jag noterade att 81km blev rätt ok ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar