Är detta att överdriva?

Detta år har jag tänkt nöta på tempocykeln på rullen, för det har jag aldrig gjort förrut så det är väl dags att ge den några "mil". Kikade i träningsdagboken och om polarprogrammet räknar rätt så har jag endast dryga 150 mil på tempocykeln sen den var ny 2009?! Kan man skriva nyskick då man säljer den då?
Nu kanske det inte blir så där våldsamt mycket mer tid i den obekväma sittställningen ändå, för tanken med tempohojen och trainer var att då jag nu endast ska grensla TACX:en en gång i veckan så är det väl lika bra att ta den utmaningen på TT. För fram till och med mars så skall inte jag prioritera trainer alls, tanken är alltså ett pass i veckan på den, bara så man kommer ihåg vilket håll man vevar pedalerna. Tortyrredskapet som skymtar bakom kommer mer tid att nötas på, i vart fall i 4 veckor till...

Monterade fast den igår och la handduken tillrätta och insåg att jag faktiskt spände fast den med disk och hed3 framhjulet, kanske lite överkurs med så mycket aero för fläktarna står ju på varsin sida och alstrar dubbla kantvindar. Får kanske ta och göra ett byte till nått vettigare träninghjul så småningom. Ride on my friends...

Ålderns rättighet

Nog är det som behagligt med dubbeldämpat för gubbkroppen, satan vad det går undan i nedförsbackarna. Om ni vill utmana mig på storkanis så är nuvarande rekordet från linjen till 10m före bommen (vill ju hinna bromsa innan bommen) på exakt 2 minuter och 48 sekunder, nu får ni bita i om ni ska ta den tiden, och jag kan även meddela att det finns en hel del att kapa för mig på den tiden, så upp till kamp gubbar.
Att jag skulle slå rekordet uppförs ter sig mer omöjligt dock, men nått rekord skall jag väl få inneha.

Jaja, jag har Orbea handskar på en Scott

Reglaget på styret ställer i tre steg.
1. Helt stum (så stum en Rock Shox gaffel kan bli, men bak är det 99% stum)
2. Halv läge, det perfekta läget i skogen, bak tar den alla gupp
3. Helt flow, då blir det som en motocross hoj utan motor dock, då är det bara köra järnet neråt

Min gamla MTB står ju lite i skamvrån just nu, en kanonfin cykel med det mesta i XTR och någon enstaka del i XT, vet liksom inte vad man ska göra med den, men jag har ju två linjehojar så varför inte två MTB?! Men om nån är sugen på en MTB i pedantskött skick så hör av er. Storleken är 19" tror jag det var, passar mig som handsken med 191cm, men den går lätt från ca 180cm

Ålderns rätt, eller rätt åt dig

Testade Storkanis på tid med MTB, tyckte mig vara i bra klättringsform speciellt sen tiderna på mallis och min mindre kroppsvikt iår, öppnade kontrollerat och ökade, känslan och pulsen var perfekt, men det saknades en viktig detalj insåg jag efter halva sträckan, FARTEN. Jag var 2 minuter långsammare än min snabbaste tid som jag satte för 10kg och 4år sedan, verkar så att den stigande åldern har mer betydelse än minskande vikt, det borde inte vara så men vad ska det annars vara, jag tycker mig vara oherrans mycket bättre tränad i dagsläget än 2008.
Lite deprimerande är det allt, men det som inte går ihop med resonemanget är att jag springer mycket fortare nu än jag nånsin gjort i mitt liv och det måste ju ändå bero på nått, bättre tränad och mindre kroppsvikt att släpa på är min spontana gissning där.
Vad ska jag nu dra för slutsatser på detta huvudbryderi, den enda röda tråden jag kan se som även Måns redan varit inne på är att löpningen förstör cyklingsformen, hoppas det är så för jäsiken vad det då ska gå undan på cykeln då jag slutar kuta, det är bara en liten detalj, då löpningen är klar om en månad börjar skidåkningssatsningen. Fasiken man får aldrig va riktigt nöjd, straffet för att man tycker det är kul att träna varierat kommer som ett brev i flaskposten frankerat med en snigel

Å sånna här ska man tampas med om man är med i tex Nordiska Mästerskapen, nä fy fan, då har det gått långt, lägg ner skiten, låt oss bara få träna...läs här...

Tänka possitivt

Jag har nu vunnit lika många Tour de France som Lance Armstrong.
Kändes tämligen omöjligt för bara ett par veckor sedan.

10 4

Over and out, lyset har slocknat, stubinen brann ut, fjädern är slut, ljuset brann ner, ja DET försvann. Jag tränade 41 minuter förra veckan, hela 41 minuter, ja jo det blev två race också, så lite över timmen blev det allt i sadeln. Ett test att ladda med ett nytt "grepp", ingen skillnad i fart däremot så blev det skillnad i träningslust, men precis åt fel håll som jag trodde. Tanken var att abstinensen skulle ta över och man skulle klättra på väggarna efter träningsvilja men det blev det intet av, känner bara en lättja och ovilja att ta ut sig, varför skriker kroppen, varför, är det nått fel på att slappa vidare? Jag har det som lättare att träna då man är mer "inne" i det, ett sånt här uppehåll var inte min melodi, men man lär sig alltid nått nytt för varje dag man lever. Jag hade planer på en lång runda löpning idag, men då regnet öser ner så gick det om intet också så jag tar mig en middagsvila så här direkt efter skolskjutsande av barn...nya tag imorrn hoppas jag...night..zzz

Ja just det, grabbarna hade en bra helg, DM guld i tempo för Joel och silver och guld i tennisturnering för Jonas (Reportage finns i Piteå Tidningen), klicka i bildrutan för flera bilder. Glada och nöjda med insatserna, tur att det är dom som har framtiden framför sig och inte som en annan långt bakom sig

Njutit av Lance prestationer men glad att han varit dopad likafullt

Tänkte inte skriva lika som alla andra i detta ämne om Lance men jag ska börja med att säga att jag njutit av varje tramptag som han och alla andra (dopade) cyklister i klungan gjort, det har varit en kamp som haft ett högt underhållningsvärde som jag ärligt faktiskt måste erkänna inte är lika spännande nu. Alla är betydligt jämnare i dagsläget, att det beror på att dom dopar sig lika eller inte dopar sig alls låter jag vara osagt, men det går inte lika fort i dagsläget i vart fall, det är underhållande också, men på ett helt annat sätt, inte lika dramatiskt även fast Robertos otroliga kommentators skils gör det mer spännande än vad det är.
MEN jag är otroligt mycket gladare att dom faktiskt åker tid för dopning till slut. För det som jag tyckt varit mest frustrerande är att man är så oherrans långt efter deras prestationer. Att jag själv kan bemästra säg 350w i 4 minuter eller kanske peaka 700w på 30sekunder är i min värld lite halvt ok ändå som glad motionär, att då läsa att L.A snittat 400w på 70km som avdankad cyklist låter ju som att den med rödluvan skulle vara sann den också, 400w på 70km, smaka på den ett tag och så betänker ni att mannen i fråga inte väger 80kg och absolut inte 90kg...visst finns det talanger som drar fina watt, men inte fanken är dom i närheten av några dopningswatt inte...kika in på SRM sidan och detaljstudera effekt från olika åkare så ser ni att de flesta inte är så groteska watt ändå i dagsläget jämfört med förr om åren, visst dom gör det dag efter dag men det är ju typ deras jobb...
Nä skönt att dom åker dit, man blir genast ett snäpp bättre själv på kuppen och det sporrar då mig att få upp min motivation ett snäpp eller två...

Att då många i organisationerna är korrupta är ju bara tragiskt att läsa, men dom är ju bara människor dom också, men räkningar att betala och så länge det är pengar inblandade så är det lätt med ett snedsteg i "rätt" riktning emellanåt.

DM tempo 2012

Första gången jag inte var sist på ett DM. Kan ha lite inverkan att Måns körde med kryckor, men ändå ;-)
Vilan i benen gjorde gott för känslan, men för farten vart det ingen skillnad. Nåväl 40 i snitt var helt enligt plan å framförallt hel spegling av träningsförutsättningarna i sommar, skönt att det inte är nån VR att ta hänsyn till 2013.
Petter imponerade stort trots den "dåliga" rekordmilen i tisdags å Andreas var inte långt efter trots en rosslig hals.
Joel körde som en klocka, man kan ställa atomuren efter hans prestationer, det har typ diffat 0,6 sek på tre körda lopp...imponerande jämn

Nu kan vi med gott samvete ställa bort de smala däcken för nå seriös träning å ge oss ut i skogen, jag lyckades inte va nära Måns milsamling trots han knappt rört cykeln sen 16:e juni.

Jävla helvetes skit Mark Zuckerberg, varför...

Jag vill inte ha en tidstjuv till, men nu verkar man vara nödd och tvungen till denna sekt. Nu är man helt bojkottad, inget kommer skrivas avseende cykling, inte ens på cykelsidorna. Vart är samhället på väg, information om allt möjligt finns på detta sociala media. Vad hände med stentavlorna, vad var felet med dom liksom. Men jag vill ju inte va med, det är ju så mycket dravel där som man säkert skulle läsa men jag anser mig inte ha tid eller ork att överbelasta det som finns kvar av plats i hjärnhalvorna. Vore ju underbart om nån vänligt själ kunde ge mig en hint om vad som händer, men det är ju värre än CIA och KGB och MI6 tillsammans, allt är hemligstämplat om man inte är med själv, inte ett skit får man veta. Alla man känner pratar som i gåtor och då man då frågar lite försynt så suckas det och hånas om vilken tidsrymd man är ifrån. Sen tror ändå alla att man vet fast man inte fått veta, grymt irriterande.
Jag är inte bakåtsträvare i teknik, anser mig ha hyfsad koll på de moderna och vill gärna ha det någorlunda senaste i elektronikväg, och anser mig vara ganska "up to date" med nya prylar, men jag vill verkligen inte ha en tidstjuv till, det är den främsta anledningen, ja jo det finns några till men dom håller jag för mig själv.

Men nu verkar måttet vara rågat och droppen har runnit över kanten så det är väl bara ta tjuren vid hornet och ansöka om tillstånd från överförmyndaren att få va med, men kan ju hoppas på avslag och skylla på det, eller så får man väl helt sonika göra internetharakiri då man märker att det börjar gå överstyr och man ikläder sig våtdräkten o kladdar med barnens fingerfärg på taknocken då man hänger knäveck i tv-antennen samtidigt som man ropar okvädningsord till grannens katt.

Finns det någon vänligt insatt som kan bekräfta att man bara kan gå med i vissa saker utan att måsta ansluta sig till allsköns blandning av personer som man inte vill beblanda sig med, allt från gamla skolfröknar till "jag mötte lassie" personer. Eller blir man lika utfryst om man selekterar bort 99,9% av alla anslutnings förfrågningar (eller vad det heter), dvs man är med men så lite som möjligt.
Det som slår mig medans jag skriver är ju, om man inte är med på ALLT, utan bara en lite utvald del, hur vet man då att man får veta det man "behöver" veta, jag vet ju inte om det jag inte vet finns så att säga och hur ska jag då få veta att jag inte vet att jag vet att det finns...åååå. det känns redan jobbigt och det har eskalerat som en lavin i klippiga bergen i mina hjärnvindlingar redan, jag är ju lite ordningsam och halvpedant utav mig och vill ha struktur på det jag gör, var sak på sin plats, men utan att egentligen veta så verkar detta den ostrukturerades näste.
Hjälp mig någon som vet...

Prova nått nytt

Kroppen svarar bara bättre och bättre på linjeloppen, synd dom är slut, men det svarar samtidigt bara sämre och sämre på tempo så därav så tar jag ledigt från träning i tre dagar inför DM, antingen blir det succé eller så blir det ännu sämre, men att testa nya grepp skadar aldrig.
Det kliar lite i kroppen som vill ut och kuta, men jag ska försöka hålla mig i skinnet till söndag då cyklingen är över för denna sommar...

Plättar i mängder

Varken jag eller Joel slog nått banrekord i regnet på sista rekordmilen, inte heller plättrekordet stod någon av oss som segrare.

Dagens tider

Många deltagare och en jädrans massa plättar, trevligt cykelsnack och lite prisutdelning. Petter fick pris för bästa tid för året och Per fick en godispåse, dock förstod jag inte varför, inte bjöd han heller.

Joel får priser

Röding flashade med sin nya snygga Cervelo P3, grymt fräck cykel, lite diskhjul och en tempostrut så blir den komplett.

Perfekt krispiga, som jag vill ha dom

Mitt eget lopp gick som förväntat åt helvete, ingen skänk från ovan hade gett mig oanade krafter så jag fick fortfarande cykla kraftlös hela milen, händer liksom inget då jag försöker öka farten, tappade ytterligare 4 sekunder på senaste tiden, om trenden fortsätter så är jag tillbaka till ruta ett väldigt snart, det här var min 3:e sämsta tid med tempocykeln. Däremot är linjeloppen hur simpla som helst detta år, men nu är detta plågande snart slut så man får stryka ett sträck över 2012, sen får vi se hur 2013 ter sig, men risken är nog en omriktning på målfokusering, åt vilket håll är oklart, men någon tävlingslicens blir det till 99% inte, varken någon lust eller tid får nått sådant...

Hardy var så plättsugen så han tog inte av sig, hjälm, cykelskor, eller handskar innan han högg in...

Vintersaga

Då var den sommaren över, barnen är åter på skolan så förmiddagarna har jag åter i ensamheten de dagar jag inte jobbar förstås.
Visst är det grymt prelivigerat att få vara ledig så pass mycket och få tid för allt möjligt från träning till renoveringar men nog är det som trevligt då även barnen är närvarande.
Sitter just nu och filosoferar vad jag ska ta mig till idag, gissar att det inte blir nått alls innan den första förmiddagen är över och John skall hämtas från skolan 13.10, jag får ta nya tag imorrn istället, då kanske den värsta vemodet har lagt sig och jag får tummen ur.
4 dagar kvar innan jobbet kallar, vilken tur att jag mjukstartar med endast ett dygn i tjänst och sen en ledig vecka för att vila upp sig.

PT-loppet

Stor uppslutning motionärer på detta för året sista linjemotionslopp, synd bara att vädret inte riktigt var med oss som tidigare i veckan, men nu var det mer normalt sen-augusti väder.
Efter lite hårdkörning av hemma grabbarna med lungvolym som en 125 liters sopsäck så sprack fältet av eftersom, var själv lite trött i början, men jag tror det är med stigande ålder så blir man mer trögstartad och kroppen har inte riktigt kommit igång, sen var ju starten klockan 10 tidig förmiddag (för mig) så jag hade ju just vaknat. Vid utkanten av Blåsmark så var de flesta avhängda och vi var bedömt 9st kvar, backarna i minnet från Norrländska mästerskapet för typ 5 år sedan var inte så stora som jag mins dom, beror det på landhöjningen eller?
Fick själv en omedveten lucka till klungan i Svensbyn, men då det dels var ganska långt kvar och dels att jag inte hade en aning vart bansträckningen gick så väntade jag mer eller mindre in fältet så det blev återsamlat efter ett par kilometer, är ju lite pinsamt att svänga i fel korsning. Lite tråkigt att det inte var någon förbil, hade man vetat det så har man kanske pluggat in banans sträckning lite mer, nu hade jag ingen aning för det mesta.
Inte så blodigt hård körning i klungan emellanåt, mest ryckigt. Fick en planerad lucka vid gamla E4:an i närheten av breviksberget men klungan blev väl nervös och jagade ikapp efter några kilometer, synd att vädret var motvind, blir så besvärligt att bryta den själv.
Tanken med dagen var att bli trött så jag la in ett par attacker på sista 15km, mest för att i förhoppning trötta ut alla utom någon rödtröjad som skulle spara lite krafter till spurt, vilket också lyckades med då Per hade laddat sen Svensbyn för detta och det gick ju som ett lavemang, snabbt och utan problem...
Fick fin ledsagning då jag låg i spets inom sista 5km från mål då jag hade noll koll vart vi skulle, HÖGER och sen direkt VÄNSTER hörde jag av någon orienteringskunnig bakom mig, hade denna inte ropat hade jag passerat korsningarna i 50, det hade nog sett lustigt ut.
Slog av på sista kilometern å lät de andra gör upp om att bryta linjen först, ville inte riskera någon dumhet i spurten inför stundande utmaningar 29:e september, så det fick va för denna gång också. 78% i snittpuls blev dagens resultat, för lågt med facit i hand, men man har ju ingen aning medans man cyklar, får ta i mer nästa gång, men det blir inte iår

Så var årets linjeloppsutmaningar för året slut, futtiga 3st blev det och jag har ingen aning om någon placering på någon av dom, nu är det två tempolopp kvar på programmet och förhoppningsvis nått gemensamt träningspass också innan löven trillar av

Edit: Jag höll inte vad jag lovade på MAX efter loppet idag, jag drog likafullt ett 30 minuters löppass då jag kom hem...högre puls än cyklingen

Linslus mitt i bild: Klicka här om ni törs...

Pre race

Det stora fördelen dagen innan...tyvärr så har det bara blivit tre gånger i sommar, så jag tog en extra stor påse idag.

Nytt test och rekord

Joel testade 5km banan här hemma, kapade 10sekunder på rekordet med trötta ben sedan torsdagens långa runda, lite vila på det där så är nog benen i kanonslag inför tisdagen. Hoppas på fina förhållanden och en taggad kille då spräcker vi nog 9.30 gränsen.
Jag kommer spräcka byxorna då jag äter plättar, hoppas man kan få dom så där härligt frasiga i kanten som jag vill ha dom...

Utan täcke

Äntligen har vi fått ha så pass varmt att man inte kan ha täcket på sig då man sover, det är som ett mått jag har att då är det sommarvärme. Jag trodde att en sådan värme inte var möjlig så här sent in i augusti, men vi tackar och tar emot.
Dagens runda var ett halvhjärtat försök på fin fart brännbergsrundan för att slå Christians tid, 1.04.22 blev summan idag och herre på täppan i vart fall för ett litet tag, ja Christian siktade på nästa år blev sms svaret, men jag undrar vad det är för fel att prova nästa vecka, eller skall det börjas och tramsas med en massa jakt strax?!
Varvade ner broarna runt och mötte två cyklister, ja dom cyklade inte gemensamt utan höll en fin distans till varandra med ca 7-800m, har dock noll koll på vem det var, hade musik i lurarna och solen i motljus men jag skymtade röda tröjor och den första såg ut att ha en tempocykel...

48km Torsdagsträning

Joel ville följa på våran torsdagsträning, sagt och gjort och 48km senare så var grabben nöjd. Lite mör i benen men annars ganska pigg. Bara hoppas intresset håller i sig. Rekordmilen på tisdag, med plättar i mängder, jag längtar...(och Per)
I övrigt är mina ben helt slaktade efter tre dagars hårdkörning med hård löpning som tortyr dessutom...vad är det för fel på Yatzy?!

Dagen var kanon även i övrigt, strålande sol och en 4 timmars vistelse i en solstol med badande ungar vid en strand och en del cykelsnack med Andreas och Häggan, svårt att bli mycket bättre så här mitt i augusti...tur att jag är ledig ännu ett tag.

Delar av kroppen fick 4 fel för vägran...

31,5km tempo stod på programmet idag. Tre hugade spekulanter samlades och värmde först upp till start samma sträcka fast tvärtom, ja vi fick sällskap med Lundberg på linje hoj, kan man skriva DNS och DNF i samma lopp på samma person?.
Sen var det full fart i, ja gode exakt 21km sen var benen inte med på noterna nått mer, inte trött i kroppen eller konditionsmässigt, bara slut, kaputt i benen, pulsen sjönk från stadigt 87-89% ner till 81% som genom ett trollslag, sen var det ren överlevnad för att inte falla omkull för att det gick för sakta. Det slutade på 44.13 i tid.
Var mer än nöjd med loppet då mina ben kändes slaktade sedan gårdagskvällens löpurladdning, hade svårt att gå utan att halta på senare delen av dagen, men nu skulle vi ju inte gå det var ju cykla som var grenen, mycket bra träning och fastän benen tycker annat så ville knoppen köra detta lopp igen någongång innan cykeln parkeras i garaget för vintern, bra skit...
Per var snabbast, Engman trea och jag näst sist...

Åsså blev jag lite skeptisk och fundersam då jag ser detta...

19 sekunder från Rekordet

Med 3 pass träning så klämde Joel till med 9.34 på rekordmilens 5km idag, endast 19 sekunder från banrekordet, tänk den som hade den utvecklingen eller var så nära banrekordet, jag skulle jubla och slå frivolter. Jag är grymt imponerad av den lilla räkan.

Mitt eget rekordmilspass var helt värdelöst, jag blir bara sämre och sämre för varje gång, senaste 6 gångerna har jag cyklat saktare för var gång. Det går som inte ta i så det går fort och jag blir inte trött, hur mycket jag än försöker trampa så blir det som ingen fart utav det.
Bestraffade mig själv direkt jag kom hem och tog ett löppass (det var faktiskt planerat, men det lät hårdare skriva bestraffning). Satte av med hyfsad fart och försökte kuta hela tiden kring syratröskeln, knäppte en deltid vid 7:an och då visade sig att jag slog den rundans rekord med exakt 30sekunder och då jag kom in på 10km så var det rejält rekord där med, inte riktigt målet för året under 45 men inte lång ifrån.
Jag har sagt det förrut och säger det igen, det man förlorar på gungorna får man ta igen på karusellerna. Det var förövrigt ganska precis det Måns nämde idag också, att då han slutade löpträna så sänkte han sina tider på tempo rejält. Så jag får väl trösta mig med det då tempotrycket är bortblåst, men å andra sidan så är ju cykeldelen på klassikersatsningen över, det är ju faktiskt löpningen som ska gå i första hand just nu, men trots allt är det trist med att rekordmilen går saktare och saktare hur jag än vrider och vänder på det.

John spekulerar inför skolan

Yngstingen fortsätter briljera med sin uppmärksamhet och observationsförmåga.
Senaste klurigheten var då vi gick förbi skolan då kläckte han ur sig följande mening då skylten invid byggnaden observerades.

"Pappa, varför är pojken naken? Mamman på skylten har ju klänning men barnet har inga kläder alls..."

Den konstiga tröttheten

Har haft det ett par gånger förrut, kan inte sätta fingret på varför men det har alltid kommit på löppassen. Känner det direkt på första stegen att det är en konstig trötthet, det är som om att syratröskeln har flyttat sig ner till 70% av maxpuls, flås och allmänt plågsamt redan vid så låga pulser. Förra gången jag hade det gick det inte över så det vart en enda plåga hela passet så fort jag var över 72%. Idag så var det i 2-3km sen så gick det successivt över, i slutet så var tröttheten flyttad upp till 80% och som det kändes så skulle den flyttats ännu mer om jag kutat ett tag till, men nu var 9km nog för idag. Någon som har känt samma och klurat på varför...Vägrar tro på att det är gräddtårtan som jag åt i stora lass av då en av sönerna konfirmerades idag...mycket trevlig dag, dom börjar bli stora smågrabbarna

Jonas

Älvsbyn Runt 2012

Ca 25st hugade cyklister stod på startlinjen för dagen i Älvsbyn Runt loppet. 2 varv brännbergsrundan, helt enligt nya sträckningen från ifjol var utmaningen. Perfekt väder för cykling idag

Starten

Tämligen direkt så bildades en till synes harmlös grupp på 4st cyklister där vi i Nybyn representerades av Lundberg, Riström och Lundbäck som fick sällskap av en Juniorlandslagsman i skidor Martin Bergström.
Då lagkörning i cykel oftast är så att man absolut inte jagar ikapp på egna åkare så fick gröna Sävascyklister och en blå Kirunaåkare spänna vaderna, men dom var inte så stora i numerären mot utbrytargruppen så dom där framme fick sig ett ganska stort avstånd till huvudklungan innan det blev någon ordning i stora gruppen så någon vettig jakt sattes igång och då var det för sent. Som längst var det ca 1.20 och som kortast ca 40sekunder, så slutsegern fick dessa göra upp om och det blev den med mest syraupptagning som överlägset tog hem det, dvs Martin Bergström.
I huvudklungan så spurtade Per och Mattias om 5:e platsen som Mattias knep.

Andreas 2:a Martin 1:a och Fredrik 3:a

 Loppet för egen del blev en saft och bulla tillställning åter igen. Försökte komma lös ett par gånger i några motlut och hoppades få med mig någon för att inte dra med sig hela klungan till tätgruppen, men då klungan är så pass stor så var det tämligen hopplöst då alla jagar på alla och de flesta verkar få oanade krafter emellanåt och då blir det gruppresa, och att dra fram allihopa till spets är inte min tanke, speciellt inte då vi har 3 av 4:a i tätgruppen. Vi får helt enkelt köra 5 varv nästa år så folk hinner bli lite mörare
Så något hejdundrande intressant lopp blev det inte för egen del, men man får skylla sig själv då man inte tror på att de som smyger iväg ska hålla, men samtidigt om man huggt som gammelgäddan och gått ikapp så kanske hela klungan gått med. Undringar som vi inte får svar på och lite tjusningen med linjelopp.
77% i snittpuls visar att det inte var så blodigt jobbigt för egen del, träningsrundorna är oftast jobbigare.
Placering för mig själv är okänd i skrivande stund och tämligen ointressant, hade ingen lust eller motivation att spurta om en 5:e plats, försökte vinka fram Petter men han var då ännu mer ointresserad av placeringen.

Linslus

 Tackar till alla funktionärerna och ni som hjälpte till, Eva, Marie, Åsa, Häggan, Svenne, Roberto, Samuel, Joakim och Sofia utan er har det inte blivit nått alls, stort tack. Ett extra tack till Krister som fotade, kika in på hans fotosida där hittar ni hans mailadress och telefon om ni vill kontakta honom för bilder

Uppladdning

Solstol, sol, ganska varmt å en stor skål med jordgubbar å OS på den bärbara datorn. Fortsatt ledig i 2 veckor till så jag hoppas detta håller i sig å inga getingar i sikte ännu

Genrep

Ett varv på Älvsbyrunt banan blev torsdagsträningen...bara för att kika om björnarna hindrar våran framfart och att det inte uppstått några hål i vägen eller att vägverket dragit om sträckningen. Såg bra ut kan jag meddela, bara hoppas på goväder då.

Tidigare på dagen så körde Joel ett test på 5km med vänd så man får grina motvinden i ansiktet ett tag också, fast det blev mest sidvind. Hade även låst utväxlingen helt enligt reglementet och tiden stannade på fina 9.46, en bit från rekordet i Piteå, men det är svårt att avgöra på annan bana och andra förutsättningar, på tisdag kommer första testet av två
 Spottade även en okänd cyklist, såg ut som en Canyon tempohoj med nån konstig färg på kläderna med tempostrut och allt, kom från lulehållet  i rondellen och hälsade glatt, vem vem??

Handboll, husvagnar och en blåbärsmuffins

En dag på Nolia och därefter fotbollsträning med en av grabbarna gjorde att det blev en sen runda med OS i radiolurarna. Handbollsmatchen blev extremt spännande och helt plötsligt hade jag cyklat längre än jag tänkt, men det var allt annat än hårt...däremot är getingsticket modell större just nu, måste varit ett mördarbi för muskeln strax ovanför knät på vänster ser mer ut att tillhöra Robert Försemann, lite svårt att böja men det hoppas jag ger med sig inför lördagens drabbning

Gillad av det randiga laget

Dessa jäkla getingar, varför skall dom gilla mig?! Idag på rundan Visträsk-Vidsel så mitt i en nedförslöpa efter ca 8 cyklade kilometer i typ 46km/h så stack den kanaljen mig rakt på låret strax ovanför knät. Jag kan inte hitta nån annan lösning än att han var ute på en förmiddags flygtur och jag helt enkelt cykla ikapp han rak i gadden, ont så inni bomben som vanligt blev resultatet av sammanstötningen. Resten av rundan blev en liten plåga på flera sätt, dels för att det stramade runt knät och att motvinden grinade mig i ansiktet mest hela tiden, men jag hade gett mig jäkuln på att knipa Christians tid på rundan, nu har han hånat mig tillräckligt. 1.58.08 blev summan av kardemumman, tjipp tjopp och 2h gränsen var sprängd, upp till bevis CE, nästa gång kanske jag cyklar ikapp en Antilop...

Avsaknad av värme

Förr då man var liten så tyckte man att sommaren var ohyggligt varm. Nuförtiden så är det inte samma känsla, även fast miljöexperterna säger att det är klimatförändringar åt det varmare hållet, isarna smälter och isbjörnarna svettas bort. Min teori är att vi hela tiden blir avkylda och inte upplever samma värme, det är AC i bilen, det är kylanläggningar på affärerna, det är klimatkontrollerade arbetsplatser, AC i husvagnen och till och med kyla i hemmen också, vi får aldrig riktigt svettas, klart att vi inte tycker det är varmt.
Bara då för att kompensera den dåliga sommaren 2012 så har jag kört omkring med en trasig AC i en av våra bilar, och jag kan informera att det är varmt där, ohyggligt varmt...

Friskt vågat å några försvann

Sävast MTB var på tapeten idag. Mycket fint väder och ganska många MTB cyklister i startblocken och så jag  dessutom. Jag börjar med att bekräfta att MTB är INTE racercykling, inte ens nära.

Scotten väntar på att plåga mig

3 varv på en 9km bana som var rejält kuperad visa det sig, Jag visste redan innan start vem som skulle slåss i toppen, eller rättare sagt vilka som skulle slåss om silvret efter Daniel Dyrander, men likafullt så provade jag gå med ett tag, låg ett tag och slet som en galärslav i dyningarna av de snabba, men då varvet började närmade sig hälften och jag inte längre hade riktigt kontakt så gick proppen ur och jag slog av på tempot full av syra, gluttade för första gången ett getöga på pulsmätaren och den stod på 97% vilket därmed bekräftade känslan i kroppen. Röding och en kille till passerade efter en stund och dom såg jag inte till mera, såg ingen mer överhuvudtaget resten av loppet, så första varvets tid avtog betänkligt mest beroende på den trötthet i lårmusklerna jag införskaffat. Inte den bästa taktiken för en framskjuten placering...

Tack för idag sävast...

Mycket bra träningseffekt antar jag resultatet blev, placeringen blev medioker och att läsa av att man är 19 minuter efter Dyrander är ren och skär utklassning. Jag bekräftade bara ännu en gång att man blir "bra" på det man tränar, och nått MTB:ande att nämna från denna sommaren är lätträknade, de som avverkats har varit på asfalt...
Rev av ett löppass med intervaller på löpbandet då jag kom hem samtidigt som Murray sopade banan av världsettan Federer, så idrotten är inte logiskt men det vore väl ack så tråkigt om det vore så

Joel den lilla räkan

Taggad varje dag frågar han mig numera om att cykla, men då det är fotboll och bad å sånt så blev det först idag andra cykelpasset för Joel. Han ville testa tempo, öppnar hårt ynglingen.

"jag började flåsa efter halva sträckan", fick jag som första ord efter målgång

 Sagt och gjort vi tog oss ett envägstempo för att slippa bängla med vänd så här i början. Ok det var en smula medvind och det var ju utan vänd, men tiden 8.32 imponerade då stort på mig, jag var säker på att över 30 skulle han inte fixa, det vart hela 35,2 km/h Jag fick faktiskt kämpa en del för att hinna ikapp och förbi för att först agera starter och sen måltidtagare, han remma ju på som om han inte gjort annat...Nu är det rekordmilen nästa, dock inte nu på tisdag för då är det födelsedagskalas på agendan.

Själv så kastbytte jag cykel efter sällskapscyklingen och grenslade TT hojen. Att jag persade på Broarna runt var inte lika glädjande som Joels prestation och nyfunna intresse, men 39.40 blev tiden för er som noterar och testar i det dolda och mörkar era tider ;-)

Prao eleven tänkte till

Nu blev det nog lite galet. Posten som kom på en av årets finaste och varmaste dagar innehöll denna tidning. Skärpning, visst jag förstår att många arbetsplatser har sommarvikarier, men lite kan dom väl tänka själva ändå, är det för mycket begärt!?

Plågodag

Började med att förvärma inför torsdagsträningen med att utmana Riströms broarna runt rekord med linjecykel. Fredrik hade klämt till med 42.10 och med mycket vilja och lite oflyt med vinden inför ett begynnande ovädersmoln så kom jag in på 41.58. Att sedan själv torsdagsträningen regnade bort är en annan historia, men jag var ändå nöjd med dagens tid i sadeln.
Efter lite titta på fotboll i regnet så klev jag upp på löpbandet och rev av ett bergspass med Phelps som sällskap på tv:n framför mig. Tungt men säkert nyttig pulshöjare i löparskorna. Så nu kan jag somna sött med bad och golf på programmet imorrn.

Hoppas att Fredrik tar utmaningen på lite allvar och klår min tid så jag sporrar mig själv att köra ännu lite fortare. Jag har även en tid på tempocykeln som jag rev av direkt efter tempo KM förra veckan, och den är på 40.17, men den hoppas jag kunna tangera en bit utan att först trötta ut mig med ett klubbmästerskap, det låter som en rimlig möjlig lyckosam utmaning.

Trippelt så roligt

Då Joel (en av sönerna) hörde att jag och Joakim varit ut och cyklat för någon dag sedan så blev han också sugen. Vi byggde en cykel från alla delar jag hade hemma förra vintern men intresset har varit svalt hittils, några trainerpass har det blivit och ett test ute på ca 500m. Men i ärlighetens namn, vem tycker inte trainer är trist (möjligt vis Wieselblad eller Mazze då).
Men idag blev det då slag i saken, vi alla tre drog iväg på ett pass runt klassiska Broarna runt. Efter lite skolning på klicka ur och i pedaler och lite justering av kadens och ligga på rulle så gick det som smort. Joakim fick hålla farten och Joel låg till synes helt oberörd bakom och jag bredvid på min MTB. På vägen tillbaka så gjorde vi ett försök till fartökning och dra ifrån Joakim med några attacker men han bet sig fast. Direkt efter det andra försöket så frågade jag Joel om han hade nån ork kvar, han såg ut exakt som Thomas Vockler då han svarade att han var pigg och drog iväg som en avlöning, ingen av oss orkade hänga på, jag segade mig ikapp i Brukte backen då han väntade som en gentleman, då jag manade på att han skulle fortsätta fick jag bita i ordentligt för att pressa mina 54 breda Rocket Ron genom friktionen på asfalten då Joel drog i typ 35-37 km/h ändå fram till Rondellen, grymt imponerande. Sen provade vi Kyrkbacken och där mjölksyran fick en ny medlem i klubben då inledningsfarten var för hög som en riktig rookie...
 Mycket kul pass och det dröjer nog inte länge innan jag får byta MTB till CX för att hänga med grabbarna överhuvudtaget.
Jag är otroligt glad över deras intresse att träna och jag har inte manat på dom en enda gång, tror och tycker att ett eget påkommet intresse gör så att det håller i sig längre. Är allergisk mot att påtvinga någon av grabbarna att träna och gå över deras egna beslut och val. Dom får välja helt själv vad och när dom ska träna, gärna låter det bli riktigt svårt för dom ibland och låtsas inte orka "ställa upp" emellanåt, då blir intresset och längtan att träna ännu större, lite tvärtom coachning helt enkelt, men samtidigt ge en liten knuff och positiva pushar i rätt lägen stärker.Samtidigt då dom blir mer seriösa i sitt utövande så skall dom tåla kritik och "tips från coachen" också, ingen lätt balansgång detta och många "galna" och fanatiska föräldrar har misslyckats, men jag räknar mig långt ifrån att va en av dessa, speciellt med tanke på att jag hatar fotboll...

Fick just i skrivande stund en stilla undran av en lycklig kille med ett leende på läpparna när vi ska cykla nästa gång, jag tror jag är på rätt spår...

Takläggning

Tempoloppet i går i Piteå i fyrkantseriens regi vart jag rätt nöjd med, 30sek snabbare än 2011 trots jag var lite sliten efter några dagars hårdkörning. Men jag förundras över hur mycket mer och bättre träning det krävs för att bli "snabb", nu är jag bara "skamgräns snabb". Rimligt för att bli riktigt snabb så bör jag nog öka ca 60-80w i effekt och det verkar ju totalt omöjligt. Det känns som om jag nått mitt tak i detta med tempokörning, visst jag skulle säkert kunna bli snabbare om jag tränade mer och hårdare, men då jag varken har lust eller tid så blir det inte bättre än den svagaste länken så att säga. Med lite toppning (om jag nu kan lära mig det nångång) så kan jag säkert kapa 15w men där är nog maxet.
Men lite kul att det går bättre ändå och motivationen till cykling har ökat en del senaste veckan.
Åt Per och Andreas fanns inget att göra, dom var i en klass för sig, var dock mycket närmare Petter än vad jag trodde jag var möjligt, men han hade säkert bara en dålig dag