Mitt eget rekordmilspass var helt värdelöst, jag blir bara sämre och sämre för varje gång, senaste 6 gångerna har jag cyklat saktare för var gång. Det går som inte ta i så det går fort och jag blir inte trött, hur mycket jag än försöker trampa så blir det som ingen fart utav det.
Bestraffade mig själv direkt jag kom hem och tog ett löppass (det var faktiskt planerat, men det lät hårdare skriva bestraffning). Satte av med hyfsad fart och försökte kuta hela tiden kring syratröskeln, knäppte en deltid vid 7:an och då visade sig att jag slog den rundans rekord med exakt 30sekunder och då jag kom in på 10km så var det rejält rekord där med, inte riktigt målet för året under 45 men inte lång ifrån.
Jag har sagt det förrut och säger det igen, det man förlorar på gungorna får man ta igen på karusellerna. Det var förövrigt ganska precis det Måns nämde idag också, att då han slutade löpträna så sänkte han sina tider på tempo rejält. Så jag får väl trösta mig med det då tempotrycket är bortblåst, men å andra sidan så är ju cykeldelen på klassikersatsningen över, det är ju faktiskt löpningen som ska gå i första hand just nu, men trots allt är det trist med att rekordmilen går saktare och saktare hur jag än vrider och vänder på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar