Vart tog cykelsommaren vägen?

Såg just ett par bilder från Fredriks Instagram där det cyklades till Vidsel och då kom jag och tänka på alla härliga rundor vi har att tillgå i Älvsbyn. Vi är otroligt "belönade" med många olika träningsrundor, men vilka har jag nyttjat iår med racercykeln?

Motionslopp runt om i Norr/västerbotten - inte ett enda
Tempolopp - två st rekordmilare och ett partempo och det var mest för att grabben (Joel) ville cykla dessa tre gångerna
Brännbergsrundan - inte en enda gång, viss inverkan  att det varit vägarbete där iofs
Lillträsk - inte en enda gång
Visträsk / Vidsel - inte en enda gång
Björkberg - inte en enda gång
Till Piteå - inte en enda gång
Sikforsrundan - inte en enda gång
Upp efter Arvidsjaurvägen - inte en enda gång
Till Klöverträsk och vägarna däromkring - inte en enda gång
Till Boden - inte en enda gång
Storkanis (MTB) - inte en enda gång
Till stugan - en gång med crossen och en gång MTB
Till Luleå - jobbpendlat två gånger
Till Storforsen - en gång med CE och Fredrik
Till Långträsk (nytt för iår) - två gånger med ett gäng snabba gubbar
Broarna runt - ja det var väl där jag cyklat iår

Inte konstigt det blev väldigt lite cyklat 2013, så lite mil har jag aldrig haft sen jag startade cykla lite mer seriöst 2008. Skärpning på riktigt till nästa år!

Inte har jag då Sjögrens symptom

Svettas floder då jag tränar på trainern. Man kan lätt ha simövningar i pölen som bildas nedanför vevpartiet, så idag provade jag ett nytt grepp, svettband som vanligt, men kombinerat med svettstoppare modell large. Aningens bättre men jag fick nästan slagsida på skallen då vätskan samlades i materialet. Tur jag inte har träskalle, den skulle ha svällt till oigenkännlighet.
Kortade av passet lite, inte p.g.a. att jag blev trött, men på grund av att avsnittet med supercross inte var längre än så.

Skifte i bregott fabriken

Är det på gång på riktigt nu, skivbromsar på Racer cyklar, ja kikar man på Orbeas line-up för 2014 så finns det många som ser ut så här som på bilden.
11 delat och skivbroms, ja ska man byta till det så småningom så blir det dyrt igen. Utveckling ska det verkligen va nödvändigt?!

Svacka

Enligt schemat så är det ingen toppform man är i nu, och det verkar då stämma exakt i verkligheten också. Lite bättre pass idag, men absolut inte bra. Men vilket väder, man blir glad på riktigt då det är så varmt, skönt!

Smittsamt

Orbea och Euskaltels mörka dag från gårdagens Vuelta verkar smitta av sig ändå upp hit till norra Sverige. Dagens träningspass blev en gammal klassiker broarna runt, men så här dåligt borde det inte gå, jag var likt Sanches och Anton helt under isen, inget som helst tryck i pedalerna, höll inte hela rundan ens utan fick totalt vika ner mig en stund innan brukte. Effekten visade samma tragiska händelse i siffror.

Sen då jag sitter och pustar i soffan så kommer jag på en liknelse som inte alls är en liknelse. Är man ute och löptränar och springer milen några minuter långsammare än normalt så reagerar då inte jag speciellt med några onda tankar om vad som gått snett, men så fort man kör aningens långsammare på en referensrunda med cykeln så är det helt katastrof. Märkligt skillnad

Helguppdatering

Fredag: Tennis
Lördag: Tennis
Söndag: Tennis
Nu: Sova

Två till start

Dagens lagtempo så prioriterade tydligen de flesta nått annat. Jag och Per till start, Per drog det mesta jag snikåkte mest. Långt ifrån rekordtid, men ett bra träningspass blev det. Följde Per hem och höll värmen i det mer avsvalnande Sverige med att dra 301w tillbaka, nöjd så. Nu blir det tennis och jobb i helgen.

Rekordsmil rekord

Det såg inte lovande ut på plats i skogen utanför Piteå för årets sista rekordmil. Regnet öste ner och blixtarna slog tätt i trätopparna. Antalet deltagare måste då varit all time high, om jag räknade rätt fick jag ihop det till 21 hugade cyklister. Det fick delas upp i två startgrupper, en blev vi motionärer som samsades om, och då vi blåbär var klara så fick hallonen ta vid och ett av bären där var långväga gäst från Umeå nämligen Mats Nygren. Med låg cykelmotivation efter TOJ och trotts risiga förhållanden så slogs då äntligen det 9 år gamla banrekordet av den snabbåkande Fuji åkaren. Det nya lyder på horribla 12.44. Då skall det även beaktas att nästan alla deltagare med effektmätare hade högre eller samma effekt som förra veckan, men ändå med tider som var 20-25 talet sekunder sämre.
Mitt eget lopp vart katastrof, jag slog bort allt med siffror då jag hade startat och kommit igång, dumt val, jag gick så stum så stum. En sak var dock glädjande, jag slog mitt effektrekord på 5 minuter, lite trist att jag hade 10 minuter kvar att cykla då, äsch då som man säger i Västerbotten. Men man lär så länge man lever.

Mästerkocken

Plättarna som bjöds på efteråt var som vanligt högklassiga och Måns far (som jag aldrig kommer ihåg namnet på) hade som vanligt stenkoll på hur jag vill ha dom. Så där lite brända och frasiga i kanten. Alla åt sig garanterat mätta, och Måns mor servade alla med mjölk, grädde och sylt. Per hävdade att han bara åt två, jag synar med ett sprucket par i tvåor.

Mumsar i sig på löpande band

Tack för i år och jag hoppas väl mött nästa år. Jag fick även ett pris, förmodligen ett tröstpris. En brandvarnare, den började larma då jag stod bredvid Nygren så het som han var i dag :)

Glad ny banrekordhållare, grymt kört

Lunar

Var människan verkligen där för 44 år sedan?

Månen lyste skarpt igår kväll. Knäppte ett par kort med min resekamera som har ett grymt zoom omfång. Optisk zoom är alltid bättre än digital zoomning. Tog det med stativ och en liten bländare, fotografering är som med Golf, man blir aldrig någonsin fullärd.

Ikväll är det rekordmil för mig och Joel och det verkar som det blir rekord deltagande på denna tillställning. Kan de va plättarna som hägrar.

Sommarlovet är slut

Ungarna på skolan och jag har 5 dagar ledigt kvar, hur skall jag spendera dessa på rätt sätt. Tror jag tar mig en promenad, men likt Alfons Åberg, jag ska bara...

Redigerar lite bilder från helgen först

Partempo med Joel

Riström fotade

Körde dagens Partempo tävling med grabben Joel. Visst vi hade ingen chans mot de snabba cyklisterna, men jag är djupt imponerad av våran 13-åring. Knappt tränat nått cykling, men ibland så blixtrar han till och vill cykla. Som vanligt så tjatar jag aldrig på att det ska tränas, utan det ska komma spontant och på egen vilja.
Nåväl, jag hade en tanke på att vi skulle kunna klara strax över 30 i snitt, det var ju ändå 32 km långt. Men döm om min förvåning att han orkade med 34 km/h i snitt, fantastiskt bra.
Taktiken var att jag skulle dra då det gick fort och Joel håller farten i backarna och så vi gjorde. För att få en enkel referens på hur det gick så hade vi ett sifferspråk. 5:a då gick det lagomt, 4 då gick det för sakta, 6 då gick det bra men slitsamt, 7 då gick det men det skulle snart vara över.
Frågade några gånger fram till vändet och svaret var först 5 och utmynnade i 5,5 och vi vände på starka 38 km/h i snitt i medvinden. Då vi körde tillbaka uppåt mot målet igen så var det både motvind och dessutom mera uppförsbackar och då hörde jag ett par rapporteringar på 6 och mot slutet till och med 6,5.

I täten var det som ordet beskriver tätt. Erik och en totalt utpumpad Andreas slet sig in på en fin 1:a plats endast med 3 sek marginal till Mats och Kent som i sin tur spöade Per och Johan med fjuttig 3 sekunder också. Tajt.Men har man som Andreas varit på solsemester en vecka utan träning så tappar man snabbt spetsen i form, tell me about it!
Två lag till förutom de uppräknade ställde upp och kul med helt okända ansikten från Arvidsjaur.

Dåligt minne

Nu kom jag just precis ihåg varför trainerpass i garaget är så trista. Jag blir fan överhettad. Garageporten öppen och två fläktar på som blåser storm, men det känns som om jag ska brinna upp redan efter uppvärmningen. Ett kort och intensivt pass fick det bli medan de grova pojkarna sprang maraton på VM.

Varning

Det började bra, det gick rakt och förhoppningarna var stora och framtidsutsikterna goda. Redan då jag tänkte den tanken så började utförsbacken och den rullning som hade börjat var svår att stoppa. Inget stämde och humöret sviktade, några yttringar i vredesmod lugnade sinnet ett par snäpp, spänningarna i käkmusklerna var tämligen påtagande. Efter en välbehövlig paus efter 2 timmar så greppades nya förhoppningar men de grusades direkt. Sen helt plötsligt som en blixt från klar himmel så fanns flowet där, precis som om det aldrig varit borta, jag kände mig ostoppbar och glädjen började krypa upp till ytan för att direkt slås ner i skoskaften igen. På slutet så fanns inget att rädda och jag fann ett avslappnat tillstånd och då dök den upp igen, den där känslan att det är är hyfsat lätt ändå.
Efteråt infinner sig direkt en önskan om att börja om och längtan efter nästa gång är total, man bara vill prova lyckan igen, för varför skall det vara så infernaliskt svårt, det kan inte va det det måste gå bättre.

Ifall ni inte hajat det redan så har jag spelat golf igen, vill ni inte uppleva ovanstående känslor, börja inte detta grymma och svåra spel, ni är varnade. Men oj så kul det kan va ibland!

Lagtempo igen

Då mönstrade vi upp igen då för torsdags lagtempo. 7 st stod beredda i det strilande regnet idag, högst förväntansfulla, tänk vad "rätt" sorts träning kan locka, så här många är överlägset rekord på gemensam träning. Det måste hela tiden förnyas och mentalt aktiveras för att få deltagare på gemensamma träningar.

De hugade var Jag, Per, Riström, Engman som förra gången och med tillökning av Erik, Johnny och Boldrup, här skulle det slås rekord, det syntes i ögonen på samtliga.

Körningen vart helt annorlunda än förra gången då det mer blev ett jämt hårt tempo, nu blev effekten verkligen berg och dalbana och det är jag verkligen inte tränad för. Att gå max max för att sedan återhämta det är inte min melodi just nu, jag återhämtar inte. Fick slita lagomt bakom Per för att knappt ta sig om och dra i typ 5-15 sekunder, sen överleva Eriks förning och spurta järnet på Boldrups förning, sen fick jag andas lite lugnare i tre växlingar. Skall detta optimeras lite bättre så bör kanske ordningen blandas om lite och förningarna bli kortare, sen tror jag inte vi skall "offra" Eriks tid i spets på uppförsbackarna. Hur gick det då idag, jovars rekord blev det med över en minut, snittfart 42,6 km/h i blötan är väl ok, men ser man det till vad andra kan prestera helt själva så är det ju egentligen patetiskt långsamt, men vi är ju bara amatörer egentligen. Ska vi va ärliga med oss själva så är allt under 45 egentligen för långsamt.

Körde ett varv innan med Joel som uppvärmning för den segstartande gammelkroppen, det var då regnet började. Hem byta om alla kläder för att inte frysa ändan av sig. Kan säga att nu är tvättmaskinen full av dyblöta sandiga kläder. Imorrn blir det vilodag och lite golf i solskenet.

Dagens tid ja, den vart 36.55 enligt min Strava (kan säkert diffa ett par sekunder pga avsaknaden av tillförlitlighet)

Bättre än väntat

Fick just reda på min tid från igår, 14.50, klart nöjd med den tiden ändå, sen att jag var först i Motionsklassen gör inte heller ont.
Brände på Broarna på tid ikväll, slog årsbästa där med 43.02, grymt nöjd med det också.
Se vad lite träning kan göra tillslut, tränat ok i 5 veckor nu sen den långa förkylningen. Lite förhoppning finns inför nästa år om man får vara osjuk.
Glädjande var också att jag såg en del gamla Nybyare ute på cykeln idag, blåste om Häggan och mötte Samuel, och dessutom en okänt man som jag inte har en aning om vem det var, bra att vi rör på oss.

För fet för ett gupp

Var på plats för Rekordmil tidigt, Joel var också med taggad till tänderna. Jag värmde upp rejält, lite över 20km och kände redan direkt efter start att det ändå var för lite, fick likafullt det där jobbig flåset vid lite högre puls. Hade som mål 320w och låg på det fram till lilla knölen Kälen på mitten av banan. Sen så kom det ett gupp vilket gjorde att min ena armkopp i tempobågen vek sig neråt. Shit fuck, blev som lite jobbigt att bara luta sig på vänstra koppen resten av loppet. Nu hade det förmodligen inge större betydelse förutom irritationen. Effekten sjönk med trytande ork och landade på 307w (inkluderat att jag startade klockan 5sek innan och då var den ju på noll ett tag) vilket var klart över förväntan. Vad tiden blev har jag faktiskt ingen aning om då jag bara stirrade på effekten och sneglade på pulsen medans jag tog i så cykeln knakade. Schemat stod 2*20 så jag resetade min Garmin och gav mig iväg direkt efter målgång (jo jag rättade till koppen först), därav att jag inte kunde/glömde kolla min sluttid.
Min andra sväng blev dock inte i tempoposition, då den är så pass jobbig att hålla kraft på, så det blev en upprätt mil, men med 292w som snitt, mycket nöjd där också. Dagens pass avverkat med bravur om än bara 2*ca 15min.
Med bravur genomförde även Joel 13 år med ännu mindre cykelpass än skribenten en finfin tid av 18.34, kanonbra av valpen för första gången på en full rekordmil.
Nya tag nästa tisdag, och då vankas det plättar, hoppas jag får förtur som vanligt med ett par med krispig kant. Måns far har full koll på min kosthållning. Nice
Måns var förövrigt snabbast igen, 5 ggr av 5 möjliga detta år, 13.22 igen, som ett schweiziskt precisions urverk.

One small step

I sanden i govädret, "bara" två veckor kvar på ledigheten nu sen får man ställa in sig i kneget igen. Snart Mallis va?
Lite bilder får göra denna dag, två vid badet och två på en cykel.

Steg i rätt riktning?

Ensam

Svart på vitt eller hur Röding?

Skoj hoj

Onödigt

Därav att jag inte tycker motionslopp eller gemensamma lopp i allmänhet är så intressant längre. Var och varannan cykelblogg så läser man om crasher som varit där x antal cyklister gått i backen. Fy va trist liksom

Mörkret faller

Ingen cykling i helgen, den var vigd åt tennis och en husvagnsövernattning ute vid Ersnäs kustremsa (Vallen). Mycket mat, sol och bad kombinerat med ja tennis förstås.
Jonas var med i Barens landskamp mot Norge och Finland. Singeln mot Norge killen gick smärtfritt och vann relativt enkelt och Sverige vann även klart totalt över Norge. Singelmatchen mot finnen gick som på räls fram till 5-2 då smög det sig nått i huvudet och Jonas blev lite för försiktig och trodde nog 1:a set var klart vilket som vanligt i bollsporter gör att så fort man släpper fokus så barkar det, och det barkar fort samt att det är extremt svårt att ta sig ur. 5-2 blev till 7-5 och sen även 2:a set till finnen 6-1. Synd på så bra spel skulle förloras på tappat initiativ och fokus, nåväl man lär av sina misstag. Ingen kille vann sin match mot starka Finland idag, det var några tjejer som gick segrande ur striden med Hanna Öhman (Jonas ena tränare) i spetsen som vann sina klart.

Själv så har jag haft god tid att fota, hade resekameran Panasonic DMC-FZ200 med mig, ett suveränt verktyg med så där lagom storlek och ändock finfina bilder.
Gillar fota landskap och just nu i augusti solnedgångar så här kommer ett par eftersom kvällens korvgrillning fortskred.
Cykling då, njä, valde att läsa om MTB bravaderna på nätet, tävlingssuget är fortfarande bortblåst, men jag laddar med 3 vilodagar till en Rekordmilstest på Tisdag, och det är endast en test på om schemat gjort så att utvecklingen gått framåt trotts den extremt lilla cyklingen som våren och sommaren bjudit på. Allt som ger en tid under 15 minuter är jag toknöjd med, men gissningsvis så är det totalt omöjligt, det är ju ändå 40km/h i snitt vi pratar om då.

Helt vindstilla och myggfritt

Snart godnatt

Sverige Norge Filand

Dagen var mestadels tennis, Berentskamp där Jonas representerar Sverige. Singelmatchen mot Norskt motstånd gick relativt smärtfritt och vanns komfortabelt med 6-2 6-2 efter ett nästan felfritt spel. Dubbel förlorades dock knappt. Då vi lämnade anläggningen i Luleå så ledde Sverige klart med 5-2, men många matcher i olika årskullar och kön ospelade. Söndagen blir mot Finland
Så fort vi kom hemmavid så svidade jag om till cykelkostym och gav mig iväg på lite tjolahopp. Drog broarna runt ensam med linjecykel på årsbästa 43.30, rätt nöjd med tanke på gårdagens urladdning, dock så hade jag klart högre puls idag.
Uppmärksammade en snitsig solnedgång så jag skyndade hem på cykeln, greppade kameran och bilnyckeln och drog till Kanis där jag kutade uppför backen. Efter ca 40 meter i liftspåret hade jag tanken det här går ju finemang, efter 60 meter så kom jag knappt framåt p.g.a. all syra i benen. Lyckades dock kravla mig upp till halva backen där många kort knäpptes, det nedan var ett utav dom.
Det var ännu en dag på min semester, nu bara två veckor kvar!

mörkt tidigare och tidigare nu, tyvärr

Tjuvstart

Gemensamma klubbträningar har mer eller mindre spelat ut sin roll i vart fall i Nybyns IK. Men var sak har sin tid, se på Piteå, dom har haft lågt ett par år för att nu blomma upp igen, det går som i vågor.
Jag har själv inte varit på en enda gemensam träning i år med klubben, de har inte lockat mig på nått sätt tyvärr, förrän nu, nästa torsdag så börjar Broarna runt (klubbversionen). Vi kör alltså Broarna Runt lagtempo på torsdagar och så försöker vi slå rekord å rekord då vi gasar de 26,3 km långa rundan.
Idag mönstrade vi upp en torsdag för tidigt och tjuvstartade, men de ivriga var jag tillsammans med Per, Engman och Riström. Själv är jag fortfarande inte helt i fas med formen och väldans osäker på vart jag står jämfört med andra då jag mest kört själv, så jag la mig sist på rullen första tredjedelen på rundan så jag inte skulle bli avhängd omedelbums. Då jag vågade mig fram och dra i spets så blev det kort förning första för att öka på allt eftersom, lite förvånande så svarade rätt bra ändå. Långt från fjolårets form, men ände ett par steg framåt. Fixade hela rundan, men nog fick jag allt ta i.
Rekordet är numera 38.00 blankt, såg att Fredrik hade 38.02 trots vi startade och gick i mål samtidigt, men jag har ju min garmin på en sån där nytt styrfäste lite längre fram, det måste va hela skillnanden, för inte kan det vara fel på Stravas beräkningar (ironi).
Upp till kamp nästa Torsdag då jäklar ska vi kapa tid.

Arg på riktigt

Ni har säkert sett den förrut, men det är så kul så se den i såfall igen

Uppe med tuppen

Schemat fortsätter och mina ben är just nu på bristningsgränsen. Vaknade av nån outgrundlig anledning 07.00 och av någon ännu mer konstig anledning satt jag på cykeln 07.40 trots att det är semester ännu. Nåväl, vädret var exemplariskt och det var grymt skönt. Själva cyklingen lämnar jag därhän, det var inget för rekordböckerna.

Tristuk har den vita fått iklä sig

Svettstoppare modell large höll som väntat lite längre, men efter 45 minuter så började vänster sida läcka lite svett, så bättre men inte optimalt. Nästa steg är kanske natt varianten Maxi, men risken är då att hjälmen kanske inte går på huvudet.

Det hänger på storleken

Gårdagen monderades ceramic kullager på mina 50mm  carbon hjul, smekte dom på plats med ett par välriktade hugg med en hammare och en planka, nemas problemas. Om det rullar lättare, ingen aning, kanske, men förmodligen försvinnande marginellt.

keramiska kulor är tydligen 99% rundare än en stålkula?!

Saxar ett inlägg från Andreas Linden som jag mycket väl känner igen mig då jag själv kör fram och tillbaka på Norrabyn på mina korta intervaller medans fetton i ovårdade bilar rullar förbi och glor så ögonen nästan hoppar ut.
Löpband 4x4 min. Varje gång jag är på gymmet och kör det passet funderar jag på vad i helv. alla andra håller på med. Varje gång jag är på gymmet och kör det passet funderar alla andra över vad i helv. jag håller på med.

Nu är det klippt

Varmt som i en masugn, men skönt. Klippte just gräset och funderade på om det var värmen eller formen som gjorde att kroppen öppnade alla spjäll och försökte kyla av sig i desperation. En svettstoppare eller två skulle ha varit på sin plats.

Transpirering på hög nivå

Å på tal om svettstoppare, tidigare provade modeller har funkat men inte riktigt så bra som utlovats. Svetten har forsat ner i pannan och glasögonen likafullt, visst det har tagit en stund och en strax längre tid men långt från optimalt som Per utlovade. Antingen beror det på att dessa inte var dimensionerade för min kroppshydda och mängden vätska som jag utsöndrar. Så efter lite marknadsundersökning så tror jag mig hittat det optimala. Modell Large och dessutom ventilerade, verkar ju som gjort för en svettig cyklist i Älvsbyvärme.
Utprovning och utvärdering helt i stil med DC Rainmaker utlovas imorgon

Ser lovande ut

Som natt och dag

Men ändå lite mörker i formen. Hängde med betydligt bättre men långt ifrån bra. För mig ny kille Andreas från Luleå var med, 26 år mest skinn och ben och två stora lårmuskler. Körde som en psykopat hela tiden vilket gjorde att jag blev avhängd mestadels, slog följe med Röding som också fick det jobbigt. Lundberg och Mats hakade på, eller försökte haka på emellanåt, jag vet egentligen inte hur det gick då min cykling pågick längre bakom. Frågade Lundberg vid ett tillfälle på vägen tillbaka om tändstickan var lång, fick till svar att han hade fyrat av en hel majbrasa för att haka på ett tag, men mestadels så cykla han själv lååångt framför oss andra. Killen har potential, att cykla med oss slappon är ingen större ide kan jag tycka
Slut raggmunkar (tack för det Piteå CK) så det blev Souvas hos sveriges svar på Falwty Towers.

Vädret strålande men lite väl mycket motvind, och framförallt för backigt för min smak. Helt enligt plan, hårdkörning i 3h, och vis av erfarenhet så tog jag det lugnt sista 50 minuterna istället som förra gången plåga mig in i kaklet som jag fick sota för i över en vecka. Man lär så långe man lever.

Foore

Golf var på tapeten igår, perfekt golfväder, rundan var lite knackig i inledningen men det ordnade upp sig som Sven Melander sa...