Fel sport, jo absolut

Sitter och funderar än en gång på cykling, det är ju så fel helt enkelt. Spenderar ju mer tid att tänka på vad jag stoppar i mig än det jag faktiskt tränar, och det är enbart för att jag ska hålla SAMMA vikt och inte gå upp. Ska jag gå ner så får man ju späka sig så till den milda grad att man inte får va i samma rum som en födelsedagstårta, ja inte smaka på den, det räcker sitt bredvid så smittar fettet av sig till mig. Hur kul är det här egentligen och vad tjänar det till, allt för att liksom eventuellt hålla sig i samma klunga som de snabba grabbarna och slippa bli avhängd. Är väl en enklare ekvation att bara spela golf istället och käka en glass.
Det enda som egentligen befogar denna sortens knäppa tönteri är ju att vad vore resan till Mallis annars gjord för, badar gör jag ju inte så det är ju bara cykla på det. Sen att man verkar må så mycket bättre då man har grym vardagskondis som vilken medelålders normalperson blir grön av avund av är ju en bieffekt.
Men är det värt det egentligen frågar man sig då igen, jo det är nog det, förhoppningsvis så slipper man massa onödiga åkommor som beror på lättja och övervikt, jag säger hoppas för helt hundra är man ju inte ändå. Jag får citera Anders på frågan från en hypokondriker (jag), hur vet man att man inte är sjuk av nån dold underliggande sjukdom som bara bubblar på utan att man vet om det. Svaret blev, "orkar du Pugen utan att stanna och vila då är du kärnfrisk", hujeda mig då måste man återigen självplåga sig uppför den där backen, jaja, mjölksyran here we go (om exakt 4 månader), fram till dess så plågas man i garaget till floder av nyproducerad svett. Vilken fest!