Tänk att det tagit drygt 40år av erfarenhet att känna sin kropp lite bättre. Nu vet man att jag blir sjuk om jag äter dåligt, sover lite och undviker att motionera samtidigt som nån snorig snål jäkel till arbetskollega inte kan vara hemma då dom är sjuka. Så därför undviker jag allt ovanstående, helst arbetskollegor också. Sen att man dras med lite "övervikt" må så va, man är ändå slankare än de flesta halvsnoriga medelsvenssons som har ont i ryggen då dom bär hem halvfulla matkassar med chips och micropizzor.
Har numera skippat den här vikthysterin som cyklister i allmänhet känner, jo jag förstår med all välvilja att det är viktigt om man har det som sitt jobb, men att cykla nån liten uns saktare mot att hela tiden ha den där viktstressen över sig är inte värt besväret.
Jag har inte vägt mig på dryga 3-4 månader, jämfört med förr om åren då man vägde sig var och varannan dag, men som jag nämnde innan så känner man sin kropp numera. Tog en kalkylerad beräkning på hur mycket jag fryser då det är kallt (underhudsfett), hur mycket jag ätit i runda slängar varje dag, hur mycket jag tränat, vilken tid på året det är och hur lagomt stora byxorna och tröjor känns på kroppen och hur fort jag springer de få gånger jag gör det och drar en snabb och avancerad beräkning med huvudräkning och gissade min vikt. Jag var 0,1 kg ifrån...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar